Vårt Mäva-koncept innebär att vi har egen bedömning via telefon, direktinläggning för Mäva-patienter, samt ett eget närsjukvårdsteam som arbetar med uppföljning och viss vård i hemmet. Vårt uppdrag syftar till att samla expertisen på ett ställe, avlasta akuten, men framför allt att ge våra Mäva-patitenter kontinuitet och ett gott omhändertagande. Vi är alla väldigt stolta över vårt Mäva-koncept och har engagerade och fantastiska medarbetare med hjärtat på rätt ställe.
LÄS MER:Iva-läkaren om pandemiåret: Corona skrämmer oss alla
Vår avdelning har under ett år bedrivit covid-vård på Uddevalla sjukhus i två omgångar. Covid-vård för de allra sköraste i samhället med underliggande sjukdomar och hög ålder. Inte nog med att vi i april 2020 fick reda på att vi skulle bli covid-avdelning via media – vi fick dessutom mindre än fyra timmar på oss att genomföra beslutet, bara två dagar senare. Vår fullbelagda avdelning tömdes på tre timmar och fylldes med covid-patienter under samma eftermiddag. Vi var så stolta över vår insats då. Därefter började striden om skyddsutrustningen, där vi hade en klar och tydlig plan för hur vi skulle motverka smitta. Vi blev avrådda att använda den skyddsutrustning vi efterfrågade och konsekvensen av detta blev givetvis att en stor del av personalen insjuknade i covid-19. I dag – när NU-sjukvården ändrat sig – använder vi den skyddsutrustning vi hela tiden efterfrågat.
Vår personal slet som djur under första omgången och hann knappt hämta andan innan våg två spred sig som en löpeld över vårt område. Den här gången är vi helt slut. Vår personal är utmattade, trötta och slitna. Flera har gått ner i tjänst, sagt upp sig eller sjukskrivit sig. Vårdtyngden, den fysiska och psykiska påfrestningen har blivit för tung. Med hjälp av vår kollegiala kärlek och omtanke om varandra har vi trots allt lyckats bära varandra genom detta, men vi är helt slut. Det är ingen tvekan om det.
LÄS MER:Oro, psykisk press och en kraftig andra våg – så blev coronaåret i Uddevalla
När vi nu går mot slutet av våg två och vi ska ställa om till vårt normala uppdrag nås vi av beskedet att område 1 har besparingskrav. Detta innebär helt enkelt att man drar ner på vår bemanning, i första hand undersköterskor. Vi undrar hur ni politiker motiverar detta beslut? Hur kan ni räkna antal personal, utan att väga in vårdtyngden? Våra patienter är ofta svårt sjuka med stort omvårdnadsbehov, inte sällan med helskötning och matning. Hur ska vi hinna eller orka när ni tar bort resurser för oss? Förstår ni vilka konsekvenser det kommer bli för vår personal, och framför allt våra patienter? Vi kommer inte kunna utföra den vård våra patienter behöver och som vi är stolta över att kunna bedriva.
LÄS MER:Vad skiljer NU-sjukvården från andra sjukhus?
Vi är i uppstarten av en risk- och konsekvensanalys ur ett patientperspektiv och kan redan nu se stora risker för patienterna. Vi har dessutom gjort en risk- och konsekvensanalys personalperspektiv där vi ser stora risker för utmattning och långtidssjukskrivningar relaterat till ökad arbetsbelastning. Hur ska vi orka när vi redan är helt slut? Är det här tacken för att vi kämpat hårt under denna extraordinära situation, som förmodligen inte är slut än. Det är valår 2022 och ni politiker vågar er på att såga oss längs med fotknölarna när vi redan offrat så otroligt mycket.
Om det här är tacken vi får, så vill vi inte ha den.
Ann Johansson, undersköterska
Ann-Charlotte Nilsson, sjuksköterska
Birgitta Mellgren, undersköterska
Carina Kyhlén, undersköterska
Charlotta Andersson, sjuksköterska
Derja Renaz Yousefi, undersköterska
Drita Pupovci, undersköterska
Frida Stefansdotter, sjuksköterska
Emma Thompson, undersköterska
Kajsa Hermansson, sjuksköterska
Michaela Hansson, undersköterska
Mimmi Sultan, sjuksköterska
Nataly Zellaya, undersköterska
Nike Afzal, undersköterska
Niklas Andersson, undersköterska
Philip Elias, sjuksköterska
Sanna Hansson, undersköterska
Sofia Caroline Johansson, undersköterska
Sophie Tellander Björlén, sjuksköterska
Genom: Magdalena Rydberg, sjuksköterska