Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer
STOCKHOLM 20080516 Zineta Vejzovic är grönsaksansvarig på Coop Konsum vid Slussen. Foto: Jessica Gow / SCANPIX kod 10070 Bild: Jessica Gow / TT

Vi behöver fler beslut som främjar kooperation

Kooperation är den självklara företagsformen för ett hållbart samhälle, men vi behöver ge nästa generations entreprenörer rätt verktyg. Det skriver företrädare för några av landets största kooperativa företag och organisationer.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

På våra skolor och universitet finner vi nästa generations blivande entreprenörer. Många av dem tillhör den växande skara unga och vuxna som klimatstrejkar för att uppmärksamma hur brådskande det är för världens länder att ställa om.

Den omställningen är utan tvekan vår största samhällsutmaning, och den kooperativa idén bygger på just detta – att gå samman för att lösa samhällsutmaningar. Kooperation är ett modernt alternativ till kommersiella företag, där ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet har lika stor vikt som profit och tillväxt.

”Kooperation är en idé som är mer spännande nu än någonsin tidigare”, sa ekonomiprofessor Micael Dahlen nyligen i en intervju.

Samverkan är framtiden, men tyvärr saknar vi det perspektivet i många delar av utbildningsväsendet och det offentliga stödsystemet för entreprenörer, där allra störst fokus ligger på aktiebolag. Detta trots att kooperationen är den företagsform som bäst motsvarar kraven och möter förväntningarna hos morgondagens ledare och medarbetare.

Kooperativa företagsformer attraherar unga personer, som ofta letar efter en arbetsgivare som har ett tydligt syfte och mening och vill bidra till en bättre värld. Värderingar spelar roll. Kooperativa företag har dessutom visat sig ha en högre ambitionsnivå och större bredd i sitt hållbarhetsarbete än investerarägda företag.

Kooperationen har också haft enorm betydelse för den svenska handeln och bostadsmarknaden i över hundra år. Även där ser vi en allt tydligare grön profil. Det växer fram nya kooperativa boendelösningar, som kooperativa hyresrätter för studenter och unga, byggemenskaper, grannar som bygger solcellsparker tillsammans och andra tekniska innovationer.

Förra årets nya lag om ekonomiska föreningar är ett välkommet steg på vägen mot jämlika förutsättningar mellan olika företagsformer. Men än finns mycket kvar att göra.

Med en omsättning på över 400 miljarder kronor och 100 000 anställda är de största kooperativa företagen en betydande del av arbetsmarknaden och samhällsekonomin i Sverige. Enligt nya beräkningar från Svensk Kooperation går en femtedel av kostnaderna hos ett genomsnittligt hushåll till tjänster och produkter från kooperativa och ömsesidiga företag.

Vi brukar säga att kooperationen har hållbarhet i sitt DNA. Med värden som varje modernt och attraktivt företag kämpar för att uppnå – ökad konsumentmakt, ekonomisk transparens, bra arbetsvillkor och hållbar produktion.

Därför vill vi uppmärksamma kooperationens viktiga roll på vägen mot ett hållbart samhälle genom det årliga initiativet Kooperativa veckan, som äger rum vecka 47 runt om i hela Västra Götaland.

Vi behöver fler beslut som främjar kooperation och ett stödsystem som hjälper unga entreprenörer att upptäcka det självklara sättet att driva företag med samhällsnytta. Framtiden är deras och vi behöver ge dem rätt verktyg.

Lars Göran Andersson

vd HSB Göteborg och ordförande i Coompanion Göteborgsregionen

Ronnie Wångdahl

vd Coop Väst

Marianne Wadefalk

marknadsområdeschef fastighetsförvaltning Riksbyggen

Karina Lindgren

ordförande Coompanion Fyrbodal

Stefan Carlsson

ordförande Coompanion Sjuhärad

Bengt Ericson

ordförande Coompanion Skaraborg

Torbjörn Friberg

vd HSB Nordvästra Götaland