Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Isbjörnarna drabbas då isarna smälter. Bild: David Goldman

Vi kan fortfarande rädda Arktis

Jorden förlorar sin kryosfär och Arktis är ground zero för planetens klimatkris.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

FN:s klimatpanel (IPCC) släppte nyligen ”Special Report on the Ocean and Cryosphere in a Changing Climate (SROCC)”, om hur klimatförändringarna påverkar haven och kryosfären, alltså miljöer som består av fruset vatten som glaciärer, is, snö och permafrost. Nya IPCC-rapportens budskap är tydligt: vi måste agera nu för att snabbt minska utsläppen och stärka den biologiska mångfalden. Annars kan så många som 1 miljard människor påverkas av de höjda havsnivåerna redan år 2050.

Vi måste skydda den biologiska mångfalden och stärka motståndskraften i havens ekosystem för att motverka effekterna av klimatförändringarna. FN har redan publicerat två andra illavarslande rapporter nyligen. IPCC:s ”Special report on Climate Change and Land” visar tydligt vikten av att bromsa klimatförändringarna till 1,5 grader, eftersom konsekvenserna annars blir ödesdigra, och FNs vetenskapliga expertpanel för biologisk mångfald, IPBES, släppte i maj en rapport om det kritiska tillståndet för jordens biologiska mångfald med det skrämmande budskapet: ”En miljon arter riskerar utrotning”.

Forskarna är eniga, om inget drastiskt görs för att minska utsläppen av växthusgaser och stoppa artutrotningen riskerar vi mänsklighetens framtid, med minskad matproduktion, sämre tillgång till sötvatten, dränkta kustområden och värmeperioder med extrem hetta och annat extremväder.

Förödande bränder observeras allt oftare i exempelvis Amazonas, Indonesien, Ryssland, USA och Arktis. Förutom faran för de livsmiljöer som förstörs och de människor som drabbas, bidrar de till att utsläppen av växthusgaser ökar. Arktis är också extra känsligt då det finns mer kol lagrat i permafrosten, än allt kol i luften. Därför är det avgörande att permafrosten inte tinar. Klimatförändringarna i Arktis sker nu 2,5 gånger snabbare än förra seklet.

Hela världen påverkas när haven värms upp och isblock och glaciärer smälter, vilket kommer leda till förhöjningar av havsnivåerna. Det kommer i sin tur påverka så många som 1 miljard människor redan år 2050. Risken är stor att detta kommer leda till stora flyktingströmmar.

I Antarktis upptäckes nyligen ett hål inne i Thwaitesglaciären, som är 300 meter djupt och lika stort som Manhattan. Om den och omliggande glaciärer försvinner ökar havsnivån med 3 meter.

I Arktis öppnas ett nytt hav upp när havsisen smälter bort i allt högre takt. Investerare och politiska makthavare har fått upp ögonen för detta geopolitiskt känsliga område där klimatkrisen ses som möjligheter inom sjöfart, fiske, nya gruvor och exploatering av olja och gas. Här finns ett stort behov av regler för att denna ”guldrush” inte ska drabba växter, djur och de urfolk som lever här.

Valrosshonorna i Stilla Havet kämpar för att deras ungar ska överleva när det inte finns havsis att vila på, de går iland och många trampas ihjäl av artfränder. En halv miljon grönlandssälsungar drunknar och fryser ihjäl varje år då de ramlar ned i det iskalla havet, när havsisen bryter upp tidigare på året. Niila Inga, renägare från Laevas sameby sammanfattar klimatförändringarna: ”renarna får svårare att finna föda och överleva när snö- och isförhållandena ändras”. Klimatförändringarna förändrar spelrummet här och nu.

Vi kan inte förhindra en dramatisk förändring i Arktis de kommande 30 åren. Men vi kan påverka vad som kommer att ske efter 2050. Sveriges regering kan göra mer, exempelvis öka takten i det nationella klimatarbetet, återskapa viktiga våtmarker i Sverige, fortsätta bidra till anpassning och utsläppsminskningar i andra länder och fortsätta ha en pådrivande roll för att EU ska sätta ett nettonoll-mål till 2050.

Jorden förlorar sin kryosfär och Arktis är ground zero för planetens klimatkris. Vi står vid ett vägskäl: vi kan välja en hållbar väg mot en global uppvärmning på max 1,5 grader, eller vår nuvarande, ohållbara mot tre grader.

Håkan Wirtén

generalsekreterare WWF

Tom Arnbom

expert Arktis och hav, WWF