Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Det finns många som söker efter mineraler i den svenska berggrunden. Bild: Per Larsson / TT

Vi måste kunna säga nej till oseriösa gruvprojekt

Sverige sänder signalen att vi är berett att sälja ut de värdefulla resurserna till lägstbjudande.

Jakten på värdefulla mineraler blir allt intensivare på den svenska landsbygden. Vilket bolag som helst kan muta in vilken mark som helst och göra sina undersökningar – i stort sett gratis. Tillstånden skapar oro och lägger en våt filt över stora bygder.

Minerallagstiftningen är en ålderdomlig relik som ger prospektörer från världens alla hörn stora möjligheter att undersöka vår berggrund. De kan chansa vilt i syfte att komma före sina konkurrenter och regelverket ger varken markägare eller berörda bygder särskilt mycket att säga till om. Där de dyker upp skapas ofta en stark lokal opinion där folk går samman och protesterar. Bildar aktionsgrupper, tar reda på fakta, kräver svar av bolagen och av tillståndsgivaren Bergsstaten. Även kommunerna engagerar sig och oron är naturligtvis stor. Enbart ordet gruva ger bilder av miljöer som få vill ha i sin närhet.

Men bara för att undersökningstillstånden blir allt fler, så betyder det inte att de återföljs av nya gruvor. Vägen dit är lång och kraven för att få påbörja brytning är – på goda grunder – höga. I den processen är det många hänsyn som ska tas och många som ska komma till tals.

Detta anser vi är ett skäl till att det måste ställas högre krav redan i det första steget. Det måste gå att sålla bort utsiktslösa projekt och mindre seriösa bolag.

Dessutom är ersättningssystemet anmärkningsvärt svagt. Såvida företagen inte orsakar någon skada i markerna så kan de få genomföra sina undersökningar helt utan att betala för sig – de allra enklaste undersökningarna kan till och med göras med stöd av allemansrätten. Och om det skulle leda till gruvbrytning så får markägaren och staten dela på blygsamma två promille av värdet.

Den här värderingen sänder signalen att Sverige är berett att sälja ut de värdefulla resurserna till lägstbjudande. Inte heller detta är acceptabelt.

Samtidigt är frågan inte helt enkel. De mineraler som det söks efter, är vi alla beroende av. I teknik som är en självklarhet i vår vardag. Behovet förväntas dessutom öka framöver och i det perspektivet är det svårt att vara principiellt emot gruvverksamhet på svensk mark. Men processen, insynen och de ekonomiska förutsättningarna är idag inte rimliga.

Därför har LRF länge krävt en mer modern minerallagstiftning, men tyvärr har den politiska viljan saknats för detta. Därför behöver vi bli fler som med stöd av den utveckling vi nu ser, får beslutsfattarna på andra tankar.

Sofia Karlsson

Ordförande, LRF Västra Götaland