Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

"När en kommun väljer att upphandla en större andel av sin verksamhet bidrar det till att marknaden och affärsmöjligheterna växer för näringslivet." Bild: Jessica Gow/TT

Win-win om kommunerna köper mer från näringslivet

Coronakrisen har medfört att drygt hälften av de västsvenska företagen minskat sin försäljning. Samtidigt kämpar kommunerna med att få skattepengarna att räcka till. Nu behöver kommunerna i Bohuslän låta fler företag, föreningar och stiftelser vara med och bidra till den kommunala verksamheten.

Det här är en debattartikel. Syftet med texten är att påverka och åsikterna är skribentens egna.

Varje år uppgår värdet av offentlig upphandling i landets kommuner till drygt 500 miljarder kronor. De offentliga inköpen spelar därmed en stor roll för många företag, föreningar och stiftelser. När en kommun väljer att upphandla en större andel av sin verksamhet bidrar det till att marknaden och affärsmöjligheterna växer för näringslivet.

När kommunerna låter fler aktörer vara med och konkurrera om uppdrag, i stället för att bedriva verksamhet i egen regi, skapar det också bättre förutsättningar för att använda skattemedlen mer effektivt. Det är avgörande för att upprätthålla förtroendet för offentlig sektor och för att invånarna ska kunna få tillgång till välfärdstjänster av högsta möjliga kvalitet.

Alla vinner på en fungerande konkurrens. Om fler företag får vara med och konkurrera leder det till högre kvalitet på de tjänster som kommunen tillhandahåller, utan att höja kostnaderna. Experter menar att kommuner kan spara 5–15 procent genom smartare affärer och att arbeta mer strategiskt med inköp. För de bohuslänska kommunerna kan det handla om många miljoner som skulle kunna användas mer effektivt.

Nyligen presenterade Svenskt Näringsliv en granskning av hur stor del av kommunernas verksamhet som köps in från privata företag, föreningar och stiftelser. Resultatet visar att det finns stora skillnader i Bohuslän. Under 2019 inhandlades exempelvis drygt 11 procent av den kommunala verksamheten i Uddevalla, 6 procent i Munkedal och endast 3 procent i Strömstad. I de flesta kommunerna har andelen ökat genom åren men är fortsatt lägre än i många jämförbara kommuner runt om i landet.

Samtidigt för kommunernas politiker årliga budgetdiskussioner om att de kommunala skattemedlen inte räcker till. I stället för att ropa efter höjningar av kommunalskatten, vilket slår hårdast mot de med låga inkomster, borde kommunerna först och främst rikta sitt fokus mot att göra fler och mer effektiva affärer. Här finns en stor potential för kommunerna i Bohuslän.

Nu är ett bra tillfälle att genomlysa kommunernas verksamhet, arbeta strategiskt med upphandling och öka de offentliga inköpen. På så vis bidrar kommunerna inte bara till att hålla uppe efterfrågan för hårt kämpande företag, föreningar och stiftelser under den pågående krisen. Utan får samtidigt en bättre och mer effektiv kommunal verksamhet. En win-win för alla som bor och verkar i Bohuslän.

Rudolf Antoni

regionchef Svenskt Näringsliv Västra Götaland

Susann Haggren

områdesansvarig Bohuslän Svenskt Näringsliv Västra Götaland