Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Äldreomsorgen behöver mer än tillfälliga satsningar

Att äldreboenden ska ha möjlighet att erbjuda omsorg såväl som vård under samma tak borde vara en självklarhet.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Äldreomsorgen står inför stora utmaningar. De höga dödstalen i pandemins fotspår har gjort att frågan om kvaliteten i Sveriges äldrevård har seglat upp på dagordningen. Det ökande antalet äldre – till 2030 förväntas antalet äldre med behov av insatser ha ökat med 52 procent mot idag – ställer också högre krav på äldrevårdens kapacitet. Men politisk vilja att lösa problemet verkar inte saknas. Det märktes inte minst i Agendas senaste partiledardebatt, då Nyamko Sabuni (L) och Ebba Busch (KD) var rörande överens om att vi behöver göra mer för Sveriges äldre.

Men hur ska kvaliteten kunna höjas? En färsk granskning från Riksrevisionen tittar närmare på den så kallade Äldresatsningen, som pågick mellan 2010 och 2014. Satsningen bestod av riktade statsbidrag på 4,3 miljarder, och granskningen försöker svara på om den lett till några bestående förbättringar av äldreomsorgen.

Ett centralt syfte med satsningen var att få igång så kallade kvalitetsregister, för att kunna få underlag för ett mer kontinuerligt förbättringsarbete – en god tanke som tyvärr inte verkar ha fungerat som tänkt. Istället har registren främst använts som beslutsunderlag för enskilda individers vård, vilket äventyrar principen om en jämlik vård. Att kvalitetsregistren användes som beslutsstöd pekar också på brister i journalsystemet, som borde ses över och rättas till.

Det verkar inte heller som att de positiva resultaten som man såg från satsningen har bestått över tid – en del av problemet med tillfälliga satsningar. Ett mer bestående grepp för att komma åt kvalitetsproblemen behövs: Sveriges äldre borde inte behöva förlita sig på enstaka satsningar för att kunna leva ett värdigt liv.

Ett förslag som dryftas för att långsiktigt höja den medicinska kvaliteten inom äldreomsorgen – senast i Sydsvenskan av tre Kristdemokrater – är att låta kommunerna anställa läkare, för att kunna ha fast anställda geriatriker och allmänläkare på äldreboenden. Idag får kommuner bara anställa den som har upp till sjuksköterskekompetens, trots att äldre på boende ofta har ett stort vårdbehov och inte sällan svårt att färdas till närmaste akut eller vårdcentral. Att äldreboenden ska ha möjlighet att erbjuda omsorg såväl som vård under samma tak borde vara en självklarhet.

Det saknas kanske inte politisk vilja – men politisk handling, bortom tillfälliga satsningar. Vi ska så klart fira att fler blir allt äldre, förutsatt att de extra åren på ålderns höst fylls med livskvalitet. I dagsläget behöver dock mer behöver göras för att låta de sista ljuva åren bli de bästa i folks liv.