Än finns orosmoln på skolhimlen

Skolresultaten fortsätter uppåt. I den internationella undersökningen Pisa får svenska elever högre resultat på alla områden som mäts – läsförståelse, matematik och naturvetenskap – jämfört med 2015. Ökningen är visserligen inte statistiskt säkerställd, men sedan bottennoteringen 2012 har resultaten förbättrats rejält.

Såväl de som går eller jobbar i skolan, som har barn i skolåldern eller som arbetar med skolpolitik bör ägna en stund åt att glädja sig över det. Den svenska skolan har under många år varit ett orosmoln, men nu har utvecklingen vänt.

Som skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren skriver i Dagens samhälle (3/12) bör det också stämma till eftertanke. De senaste åren har allt från vinstdrivande skolor till ökande internetanvändning och alltför skarpa gränser för godkänt betyg fått skulden för fallet i skolresultat. Trots att inget av detta har förändrats – eller till och med blivit “värre” – under mätperioden förbättras alltså kunskaperna rejält.

Det är dags att revidera den katastrofartade bilden av det svenska skolsystemet, skriver Heller Sahlgren – och det har han rätt i. Men det är samtidigt viktigt att se att det finns problem i skolan som inte helt och hållet fångas upp av Pisa-undersökningen. Ett sådant gäller gymnasiebehörigheten. 2018 lämnade nästan var femte elev grundskolan utan behörighet till ett nationellt gymnasieprogram: en fördubbling jämfört med 1998.

Skolverket uppskattade i en rapport från 2016 att en avgörande del av förändringen – uppemot 85 procent – beror på en ökning av andelen elever som invandrat efter skolstart.

Det är en utveckling som till viss del syns i Pisa-resultaten, där Sverige har störst skillnad mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund av alla OECD-länder. Men som dels riskerar att underskattas på grund av att en stor del av eleverna med utländsk bakgrund undantagits från testerna på grund av bristande språkkunskaper. Och som dels riskerar att bli värre de kommande åren. De elever som kom till Sverige under flyktingkrisen kommer troligen att ha lika svårt att bli behöriga till gymnasiet som de som invandrat tidigare. Skillnaden är att de är betydligt fler.

Vi vet också att detta kommer få konsekvenser på sikt. I en studie som genomfördes av SCB 2018 var bara 63 procent av de som gick ut grundskolan utan gymnasiebehörighet etablerade på arbetsmarknaden 16 år senare – att jämföra med 83 procent av de behöriga.

Frågan är både stor och allvarlig. Men inte olöslig. I januariöverenskommelsen finns – förutseende nog från Liberalernas sida – en lång rad förslag som syftar till att ge mer stöd till nyanlända.

Det handlar om förslag som förlängd skolplikt, förkortat sommarlov och läxhjälpsgaranti. Det är saker som regeringen nu måste realisera så snart som möjligt. Glädjen över Pisa-resultaten må vara välbefogad, men den bör inte vara alltför länge.

Liberala Nyhetsbyrån

Joakim Broman

joakim.broman@lnb.se