Dessa djur vill leva utan bur. Ett förbud mot burhöns har varit diskuterat under decennier, men har inte riktigt kommit till stånd.
Dessa djur vill leva utan bur. Ett förbud mot burhöns har varit diskuterat under decennier, men har inte riktigt kommit till stånd. Bild: Stefan Bennhage

Malin Lernfelt: Även hönor bör ha en glad påsk

Trots att 30 år gått sedan Astrid Lindgren lovades ett förbud mot burägg finns de kvar. Nu måste de bort.

ANNONS
|

Under påsken köper och äter svenskarna ungefär 50 miljoner ägg. Äggen är en viktig del av firandet och en omistlig rätt på påskbordet. Några som inte har det lika festligt som landets påskfirare är hönsen som förser oss med äggen. Hundratusentals höns i Sverige lever i små burar med gallergolv utan möjlighet att få utlopp för sina naturliga beteenden. De får aldrig se dagsljus eller sträcka ut vingarna.

Detta trots att riksdagen röstade för att förbjuda hönsburar redan på 1980-talet, efter ett löfte från statsminister Ingvar Carlsson (S) till författaren Astrid Lindgren. Men när lagen väl trädde i kraft 2004 hade den modifierats till oigenkännlighet. Inredda burar var fortfarande tillåtna. Det innebär att mellan 8-16 höns trängs ihop på en yta så liten att det är omöjligt för djuren att röra sig ordentligt. Något som knappast kan kallas god djurmiljö eller vara i linje med djurskyddslagen, som stipulerar att djur som hålls för matproduktion ska behandlas väl och skyddas från onödigt lidande. Eller för den delen vara förenligt med äggproducenternas lagstadgade skyldighet att förebygga beteendestörningar.

ANNONS

För konsumenterna är det inte alltid tydligt att det här sortens oetiska äggproduktion fortfarande pågår. Det beror på att de stora livsmedelskedjorna valt att säga nej till burägg och istället erbjuder sina kunder ägg från frigående höns eller eko-ägg. Ett klokt och helt logiskt beslut eftersom de flesta människor om de får välja inte är intresserade av att köpa burägg. Vad människor dock sällan tänker på är att ägg samtidigt finns i många andra produkter, och det är där buräggen hamnar – i maten på restauranger och caféer och i varor som majonnäs, färdiga pajer, pannkakor eller pasta. I de fallen finns ingen skyldighet för vare sig producent, butik eller restaurang att tala om ifall det är burägg som använts. Något som borde vara självklart. Som konsument bör man ha rätt att veta inte bara vad det är man äter, utan även hur råvarorna tagits fram.

Vad finns i majonnäsen?
Vad finns i majonnäsen? Bild: Stina Stjernkvist/TT

Det europeiska medborgarinitiativet ”End The Cage Age”, som drevs av svenska Djurens rätt och 170 andra djurrätts- och djurskyddsorganisationer, samlade häromåret 1,6 miljoner underskrifter. Till följd av detta röstade EU-parlamentet sommaren 2021 nej till fortsatt användning av burar i äggproduktion och ja till ökat djurskydd. EU-kommissionen förväntas ta fram ett nytt lagförslag rörande detta 2023 och förhoppningsvis kommer det inom några år att finnas ett europeiskt förbud mot hönsburar.

ANNONS

Men EU-lagstiftning tar tid. Sverige har därför ingenting på att förlora att gå i förväg. Som land berömmer vi oss ofta om att ha en mer djurvänlig matproduktion än andra länder. Kött, ägg och mjölk från Sverige lyfts fram som ett bättre alternativ än importerade varor. Så är det också i många fall, men burägg är fortfarande en svart fläck på djursvälfärdskartan. Det trots att konsumenter säger nej till burägg och ett stort antal företag som Ikea, Nestlé, Unilever planerar att ta bort burägg ur sina produkter. Svenska politiker måste därför ta sitt ansvar i den här frågan nu. Det är dags att fasa ut buräggen en gång för alla och ge även hönorna en glad påsk.

ANNONS