Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

SUNDSVALL 20210113Vinterlandskap i Västernorrland.Foto Mats Andersson / TT kod 62210
Skogspolitik. Med Miljöpartiet i regering har den äganderätt som gjorde svensk skogspolitik så framgångsrik försvagats. Bild: Mats Andersson/TT

Naod Habtemichael: Åt skogen med äganderätten – om MP får bestämma

Miljöpartiets syn på äganderätten för Sveriges skogsägare avviker från det som historiskt gjort vår skogspolitik så framgångsrik.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Det var inte slumpen som gjorde att Miljöpartiets Per Bolund och nyvalda Märta Stenevi valde skogspolitiken som första gemensamma stridsfråga. I Dagens Nyheter (2/6) berättade språkrörsduon att de vill fördubbla mängden skyddad skog i Sverige. Skogens roll har blivit allt mer omdiskuterad i frågor som rör såväl en växande bioekonomi som högt ställda ambitioner för Sveriges biologiska mångfald. Samtidigt som relationen mellan statliga myndigheter och skogsägare har fått sig en törn på senare år.

Centerpartiet var inte sena med att svara på utspelet. Dess skogspolitiska talesperson Peter Helander slog fast att Sveriges riksdag har uppnått, eller till och med passerat, målet om 20 procent skyddad skog. Partierna verkar stå långt ifrån varandra i synen på skogspolitiken, vilket även var tydligt när januariavtalet slöts.

Förutom medialt uppmärksammade förslag som ett förändrat strandskydd och sänkta skatter på arbete, handlade en av de mer svårsmälta punkterna för Miljöpartiet om en stärkt äganderätt och bättre villkor för skogsägare. Skogsutredningen, som fokuserade på en stärkt äganderätt, presenterades så sent som i november. Även där hade Centerpartiet och Miljöpartiet vitt skilda syner på statens roll och avvägningen mellan naturvård och den principiellt avgörande frågan om äganderätt.

Utredningen lämnade en del i övrigt att önska. Det som tidigare kallades för ett beställningsjobb för en stärkt ställning för äganderätten, har mynnat ut i en utredning som fokuserar mer på naturvårdsfrågor. Otydligheten i vår lagstiftning och myndighetsstyrning kombinerat med en oro över att skogsägare tvingas utmana statliga beslut och själv stå för kostnaderna vid en eventuell rättegång är problem som utredningen tyvärr inte ser ut att kunna lösa.

Miljöpartiets syn på äganderätten för Sveriges skogsägare avviker från det som historiskt gjort vår skogspolitik så framgångsrik. Generationer av skogsägare har brukat skogarna ansvarsfullt under principen att staten har låtit bli införa kontraproduktiva detaljregleringar. Vår anrika historia av en tillgänglig och välskött skog har lett till att vi är världens tredje största exportör av papper, massa och sågade trävaror.

Men principen blev ett minne blott när Miljöpartiet intog regeringsställning. Sedan dess har vi ständigt fått höra historier om enskilda skogsägare som hamnat i kläm. Registrering av nyckelbiotoper som har lett till att virke plötsligt klassas som värdelöst över en natt. Eftertänksam förvaltning som format generationer av skogsägare har förbytts i stora inskränkningar av vår grundlagsskyddade äganderätt.

Som land har vi tidigare kunnat förena en stor träexport – som lett till tusentals nya jobb runt om i landet – med en god skogsvård som fungerar som en kolsänka och därmed gör nytta för klimatet. Det är hög tid att återuppbygga förtroendet mellan staten och Sveriges över 300 000 enskilda skogsägare. Ett första steg är att säkra principen om att skogspolitiken ska präglas av frivillighet, äganderätt och frihet under ansvar.