Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Max Eskilsson: Övervikten bland barn kräver åtgärder

Pulshöjande aktiviteter behöver börja ses som ett naturligt och roligt vardagsinslag, inte som något pliktskyldigt och tråkigt.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Övervikt bland unga har med åren ökat. Nu är den parkerad på en alarmerande hög nivå. Situationen vittnar om att politiken måste ta frågan på större allvar.

I dagsläget är upp mot 25 procent av landets barn i tioårsåldern överviktiga (Vårdfokus). För 40 år sedan låg siffran på omkring 15 procent (SvD 10/11-17). Det är alltså en drastisk uppgång som har ägt rum. Tänkbara bovar till utvecklingen saknas visserligen inte. Tablå-tv och datortimmar har i rask takt börjat ersättas av mer eller mindre konstant tillgång till sociala medier och underhållning – via mobil och läsplatta. Det ligger här också nära till hands att se en tänkbar negativ spiral framför sig – där unga fängslas av skärmar och i samband med det sover mindre och äter sämre. Här ställs stora krav på att såväl skolan som föräldrar tar sitt ansvar. Barn måste uppmuntras till mer fysisk aktivitet. Vanor sätts tidigt: Pulshöjande aktiviteter behöver börja ses som ett naturligt och roligt vardagsinslag, inte som något pliktskyldigt och tråkigt.

Inte minst från politikens håll behöver betydligt mer göras. Som Anna Starbrink (L), sjukvårdsregionråd i Stockholm, lyfte nyligen (SvD 11/11) är det hög tid att ett nationellt grepp tas. “Det är helt orimligt och utvecklingen har gått snabbt utför de senaste åren. Vi måste skaffa oss en nationell plan för fysisk aktivitet mot barns övervikt och fetma. Det går inte att prata bort.” En sådan plan borde rimligen kunna innebära viktig hjälp i det dagliga för kommuner, regioner och för den delen föräldrar. Framför allt är Starbrinks poäng om övervikt som en segregationsutmaning viktig. I socioekonomiskt svagare kommuner är övervikt och fetma rentav dubbelt så vanligt som i rikare kommuner (Vårdfokus).

I regel kan planer och mål vara trubbiga som politiska instrument. De kan lätt uppfattas som vaga, verkningslösa eller till och med som förmynderi. Men när det gäller frågan om övervikt visar den oroande lägesbilden att tydliga tag för att barn faktiskt ska börjas sporras, till mindre stillasittande och mer motion, måste tas. Konsekvenserna om trenden inte bryts borde vara uppenbara. Passivitet och en ohälsosam livsstil i allmänhet riskerar att följa med in i vuxenlivet. En sådan utveckling är inte bara ett bekymmer för den enskilda individen – när ojämlika förutsättningar för god hälsa befästs är det ett stort samhällsproblem.

Länkar:

Starbrinks intervju

Statistiken hon hänvisar till

Utveckling över tid