Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Ekonomin. Små ljuspunkter finns, men stora utmaningar åtserstår.  Bild: Anders Wiklund/TT Nyhetsbyrån
Ekonomin. Små ljuspunkter finns, men stora utmaningar åtserstår. Bild: Anders Wiklund/TT Nyhetsbyrån

Eva Forslund: Arbetslöshet kan bli den mest långvariga coronaeffekten

Den svenska ekonomin håller på att återhämta sig, men ett frågetecken är den höga arbetslösheten.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Sveriges BNP har krympt med 8,6 procent under andra kvartalet i år, rapporterar SCB (5/8). Det är ett historiskt tapp, det värsta sedan åtminstone 1980. Motsvarande siffror släpptes nyligen för EU-länderna, där BNP totalt minskat med 14,4 procent. I Spanien – som toppar listan – var tappet 18,5 procent.

SVT:s ekonomireporter Kristina Lagerström menar att de svenska siffrorna inte är “förvånande utifrån våren som varit, många bedömare trodde det skulle bli ännu värre det här kvartalet” (SVT 5/8). Det vore alltså en överdrift att säga att det går bra, men att Sveriges ekonomi än så länge verkar vara relativt intakt innebär en konkurrensfördel internationellt sett.

Att tillverkningsindustrin numera är uppe på relativt normala nivåer är positivt för handeln både för svenskar och dess handelspartners. Samtidigt innebär det faktum att Sveriges handelspartners världen över har drabbats så hårt är en uppenbar risk också för återhämtningen för ett land så exportberoende som Sverige.

Ändå verkar återhämtningen till viss del redan vara igång. I senaste konjunkturbarometern (KI 29/7), som anger det aktuella konjunkturläget, skönjer man en uppåtgående trend. Det gäller såväl tillverkningsindustrin som tjänsteindustrin. Man ska dock komma ihåg att uppgången sker från historiskt låga nivåer – i april larmade Konjunkturinstitutet om barometerns största tapp någonsin.

Ta tjänstesektorn, till exempel. Trots att Sverige inte har implementerat någon fullständig nedstängning till följd av corona, har marknaden för just tjänster varit i stort sett obefintlig. Trots att signalerna är positiva bör man därför tolka resultaten med försiktighet.

Dessutom visar Konjunkturinstitutet att långt ifrån alla är optimistiska. Under juli månad sjönk hushållens förväntningar på ekonomin, fortsatt långt under det historiska genomsnittet. Och visst har hushållen skäl att vara oroliga. I bransch efter bransch anger man att man visst har behov av personal, men personalbristen är lägre än på länge.

Många företag förväntar sig fortsatta personalneddragningar de kommande månaderna och andelen hushåll som tror att arbetslösheten kommer att öka har gått upp under juli månad.

Hur kan det vara så att, trots att det faktiskt råder personalbrist i de flesta sektorer, förväntar sig både företagen och hushållen att arbetslösheten kommer att öka? I Sverige är arbetskraft trögrörligt. Det är kostsamt för arbetsgivare både att anställa och att avskeda, därför gör man ogärna varken eller. Coronakrisen har dock lett till att många behövt göra det senare, och därför riskerar arbetslösheten i många sektorer att bli långvarig.

Nationalekonomiprofessorn Lars Calmfors, som sitter i finansminister Magdalena Andersson expertgrupp inför ekonomins återhämtning, menar att det är ytterst viktigt att man så fort som möjligt ändrar riktningen på coronastöd för att i högre grad främja sysselsättning istället för inaktivitet (Dagens Industri 4/8). Han har också tips på vad som behöver göras för att förhindra arbetslösheten långsiktigt: en ny skattereform, lägre minimilöner och uppluckrat anställningsskydd.