Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Jobb. Egenförsörjning är en nyckel till integration, men många med utländsk bakgrund står fortfarande utanför arbetsmarknaden. Bild: Tomas Oneborg / SvD / TT

Arbetslinjen är ännu nyckeln till integration

Hur ska Sveriges integrationsmisslyckande vändas? Inte med ett Alexanderhugg, enligt Nordiska ministerrådets rapport “Integrating Immigrants into the Nordic Labour Markets”, redigerad av Lars Calmfors och Nora Sánchez Gassen. Rapporten går igenom integrationsåtgärder i de nordiska länderna och sammanställer forskningen om dessa, och drar bland annat slutsatsen att även om språkkunskaper är det enskilt viktigaste för att få in nyanlända på arbetsmarknaden, så kommer ingen enskild politisk åtgärd att lösa hela problemet.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Det som fungerar utöver språksatsningar är kombinationer av tydligare aktivitetskrav för ersättning, lägre trösklar till arbetsmarknaden exempelvis genom lägre ingångslöner, och arbetsmarknadspolitik i form av subventionerade anställningar. Tidigare forskning har också pekat på försvagat anställningsskydd och på bidrags- och skattesystemens utformning.

Mycket av detta finns också i Januariöverenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna. L har drivit på för språkplikt och -krav för den som söker asyl respektive medborgarskap. Parternas förslag om etableringsjobb med lägre lönekostnad för företag ska införas, och leder förhoppningsvis till fler enkla jobb. Arbetsrätten ska ses över, och Centerpartiet har fått igenom sitt förslag om så kallat mikroföretagande, som gör det enklare att starta företag. Socialdemokraternas förkärlek för arbetsmarknadspolitiska satsningar har också gjort avtryck.

Utifrån det kan man förvänta sig att integrationen faktiskt kommer att fungera bättre de kommande åren. Men det finns också både orosmoln och fler reformer att ta tag i. Även om subventionerade anställningar enligt forskningen är ett av de mest effektiva verktygen är det också ett av de dyraste. Många gånger tränger de undan “riktiga” jobb eller missar att nå de mest utsatta grupperna. En granskning som Riksrevisionen genomförde förra året visade dessutom att politiker regelmässigt gör glädjekalkyler över hur många som ska komma i arbete tack vare en viss lönesubvention. Den som minns Stefan Löfvens (S) löften om 32 000 traineejobb – de blev några hundra – tappar nog inte hakan.

Att Arbetsförmedlingen görs om i grunden skapar också en osäkerhet, åtminstone på kort sikt. Privata arbetsförmedlare kan innebära vissa fördelar, men verkar enligt forskningen inte vara effektivare.

Frågan är också om bidrags- och skattesystemet är tillräckligt väl utformat. Politiker i alla block pratar gärna om att det ska löna sig att arbeta, och JÖK:en innebär sänkt inkomstskatt. Men som Mats Persson, riksdagsledamot för L, skriver i SvD (1/6) finns gott om verkliga exempel på fall där det inte lönar sig att ta ett jobb, ofta beroende på försörjningsstödets utformning.

Så länge sådana grundläggande systemfel finns kvar riskerar andra åtgärder att fungera betydligt sämre, även om de sker i kombination. Kanske kan integrationen förbättras de kommande åren, men blir den tillräckligt bra?

Nordiska ministerrådet:

http://norden.diva-portal.org/smash/get/diva2:1317928/FULLTEXT01.pdf

https://www.dn.se/ledare/lars-calmfors-integrationsproblemen-i-sverige-sticker-ut-i-en-nordisk-jamforelse/

Riksrevisionen:

https://www.riksrevisionen.se/download/18.74e14d25162d3d1f14e3476e/1525449053073/RiR_2018_10_ANPASSAD.pdf

Persson:

https://www.svd.se/dags-for-borgerligheten-att-ta-fram-arbetslinjen-20?fbclid=IwAR2OSN9BI1bufqW4Wv-Fb7jQGUVi7WXWgFi6Peu7CPux7x-nK9YZTSGEdOg