Praktiska exempel är cykelhjälmen Hövding som utlöses och skyddar huvudet om kroppen rör sig på ett visst sätt. Ett annat är ansiktsigenkänning. Ett tredje är självkörande bilar. Ett fjärde lärande robotar. Ett femte cancerdiagnostik.
Det står skrivet i stjärnorna vad som väntar. Många av tillämpningarna kommer med säkerhet att vara fantastiska. Ett scenario om att en överlägsen artificiell intelligens, en singularitet, kommer att ta över allt på jorden är dock mer skrämmande.
Den tekniska utvecklingen som vi är mitt inne i är i alla händelser unik i mänsklighetens historia. Det är framför allt hastigheten som skiljer ut sig. Det tog kristendomen 1 000 år att frälsa en stor del av världens befolkning. Det tog Facebook drygt 10 år att få 1,5 miljarder användare.
Inte minst de stora företagen lägger enorma summor på att utveckla AI. Det rör sig inte bara om teknikbolag, utan även banker och transportföretag. Kundtjänst per telefon kan skötas av en pratande smart maskin. En artificiell intelligent kapten på ett stort lastfartyg kan sänka kostnaderna och koldioxidutsläpp markant genom att optimera rutter och logistik.
Självfallet kommer detta att få stor betydelse på arbetsmarknaden. Hela yrkeskategorier kan försvinna på några år.
Livslångt lärande kommer att få en avgörande betydelse för människors möjligheter att få jobb och detta gäller alla – inklusive de så hett eftertraktade ingenjörerna som driver denna förändring.
Därmed får staten en ännu viktigare roll att erbjuda utbildning och finansiering av densamma. Samtidigt utmanas en av statens allra viktigaste skattebaser, nämligen löntagarna. Vi ser redan hur "gigekonomin" med deltider och uppdrag i egenföretag växer. Allt talar också för att inkomstskillnaderna kommer att öka.
Politiken sätts under press. Tjänstemän och politiker måste därför så snabbt som möjligt sätta sig in i vad som håller på att hända och rusta och finansiera välfärdsstaten på ett långsiktigt hållbart vis. Vad kan beskattas om maskinerna tar över många arbetsuppgifter? Hur kan alla få nya chanser genom arbetslivet? Hur ska etiska och juridiska spörsmål lösas för att underlätta att den nya tekniken slår igenom samtidigt som man skyddar den enskildes data och personliga integritet?
Sällan har så många djupt existentiella och filosofiska frågeställningar behövt få så många praktiska lösningar som nu.
Sverige och de övriga nordiska länderna står dock väl rustade. Vi har redan en högutbildad och nyfiken befolkning, en robust välfärdsstat och ett högt ekonomiskt välstånd. Det finns trots allt skäl att se framtiden an med tillförsikt.
