Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
Lönsamt. De fyra storbankerna gjorde förra året en vinst på 112 miljarder tillsammans.  Bild: Lars Pehrson/SvD/TT
Lönsamt. De fyra storbankerna gjorde förra året en vinst på 112 miljarder tillsammans. Bild: Lars Pehrson/SvD/TT

Joakim Broman: Bättre med höjda kapitalkrav än ny skatt

Bankskatten innebär troligen nedlagda och underbemannade lokalkontor, eller minskade telefontider.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Försvaret ska stärkas, och bankerna ska betala för det. Det var budskapet från finansminister Magdalena Andersson (S) i slutet på förra veckan, efter en uppgörelse mellan regeringen och dess samarbetspartier. Från 2022 ökas försvarsbudgeten med fem miljarder om året.

När man betraktar bankernas resultaträkningar förstår man logiken. 2018 gjorde de fyra storbankerna 112 miljarder kronor i ren vinst – en enorm siffra, både i absoluta tal och sett till omsättning eller antal anställda. Kanske vore en sådan vinst rimlig, om det inte var för att de till största del görs genom att bankerna riskerar andras pengar och tillgångar, snarare än sina egna. Genom bland annat insättningsgarantin och förväntningen att staten kommer att rädda en bank på obestånd kan bankerna ta större risker och göra högre vinster. Genom långivning kan bankerna skapa nya pengar och driva på en privat skuldsättning som utsätter ekonomin i stort för risker.

Därmed kan det verka som en enkel ekvation. Finansministern kan gott skumma av toppen på bankägarnas vinster. Tyvärr är det inte riktigt så enkelt.

Alla skatter har negativa effekter i någon del av ekonomin. Vad en ny bankskatt leder till beror på hur den är utformad. Det har finansministern hittills inte berättat. Men när hon 2017 var inne på samma tanke var förslaget en extra arbetsgivaravgift på 15 procent för företag som arbetar med finansiella tjänster. Det skulle troligen innebära nedlagda och underbemannade lokalkontor, eller minskade telefontider.

Eftersom oviljan att byta bank är förhållandevis stor, konkurrensen inom banksektorn svag och behovet av banktjänster mer eller mindre konstant är risken stor att en bankskatt nästan oavsett utformning kommer att betalas av kunderna genom höjda avgifter. Till slut blir det antagligen bolånekunderna som får köpa nya bajonetter.

Bankernas roll i ekonomin bör snarare hanteras genom fortsatt höjda kapitalkrav och åtgärder som stärker konkurrensen. Det ger inga direkta tillskott till statskassan, men en sundare ekonomi.

Det innebär att finansministern får finansiera den ökade försvarsbudgeten med andra medel. Kanske finns det en slant att hitta i regeringens satsning på ökad ledighet genom familjevecka och friår.