Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Behåll 18-årsgränsen

Att låta barn fatta ett så livsavgörande beslut som att genomgå ett kirurgiskt könsbyte är direkt oansvarigt.

Vem är jag? Vem vill jag att andra människor ska se mig som? Passar jag in i gruppen? Det är frågor som alla tonåringar ställer sig. Att vara 15 år gammal är ofta omtumlande.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Men för vissa ungdomar är tonåren jobbigare än för andra. Allt fler unga vill genomgå könsbyte. Under de senaste åren har antalet barn och tonåringar som söker sig till Astrid Lindgrens barnsjukhus för en utredning om könsdysfori ökat med 100 procent per år. Den största gruppen är flickor som inte känner sig bekväma med det kön de fötts med. Ofta finns det en autismdiagnos eller andra typer av utvecklingsneurologisk problematik med i bilden.

Regeringen vill ändra lagen så att minderåriga kan genomgå könskorrigerande kirurgi. I dag måste man vara 18 år för att en sådan behandling ska vara aktuell.

Vid första anblick kan en sådan lagändring verka sympatisk. De ungdomar som diagnostiserats med könsdysfori mår ofta mycket dåligt. Men om man tar hänsyn till de långsiktiga konsekvenserna blir slutsatsen annorlunda.

Ett kirurgiskt ingrepp i könsorganen är nämligen oåterkalleligt. När det väl är utfört går det inte att “operera tillbaka” det ursprungliga könet om personen skulle ändra sig. Han eller hon måste behandlas med hormoner resten av livet.

Det barn som mår dåligt och har identitetsproblem har troligen inte kapacitet att förstå vad ett kirurgiskt könsbyte innebär på lång sikt. Till skillnad från vuxna människor har barn inte en färdigutvecklad förmåga att se långsiktiga konsekvenser. Myndighetsgränsen finns av en anledning.

På SvD Debatt (14/3) varnar läkare från Göteborgs universitet och Sahlgrenska universitetssjukhuset att dagens tillåtande inställning till hormonbehandling av barn och kirurgiska ingrepp på unga kan leda till en skandal i framtiden. Det kan visa sig att en stor grupp av de ungdomar som får Socialstyrelsens tillåtelse att genomgå könskorrigering ändrar sig senare i livet.

Barn och unga med identitetsproblem ska självklart känna ett helhjärtat stöd från sin omgivning. Den flicka eller pojke som vill klä sig i det motsatta könets kläder, kallas vid ett annat pronomen eller på andra sätt leva könsöverskridande ska ha rätt att göra det. Vuxna i barns närhet måste vara tydliga med att man får vara som man vill, oavsett vad man har för biologiskt kön. Men att låta barn fatta ett så livsavgörande beslut som att genomgå ett kirurgiskt könsbyte är direkt oansvarigt.