Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

STOCKHOLM 20210409Socialminister Lena Hallengren (S) frågas ut i Konstitutionsutskottet, KU, om regeringens agerande i samband med bland annat coronapandeminFoto: Fredrik Sandberg / TT kod 10080 Bild: Fredrik Sandberg/TT
STOCKHOLM 20210409Socialminister Lena Hallengren (S) frågas ut i Konstitutionsutskottet, KU, om regeringens agerande i samband med bland annat coronapandeminFoto: Fredrik Sandberg / TT kod 10080 Bild: Fredrik Sandberg/TT

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Beroendepolitiken behöver en kursomläggning

Ingen i Sverige borde dö av överdos på grund av rädsla att lagföras om man söker vård.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Stortinget röstade 3 juni nej till norska regeringens föreslagna reformering av landets narkotikalagstiftning. Rusreformen, ur vilken förslaget om att avkriminalisera mindre innehav och bruk av narkotika blivit mest uppmärksammat, lär därför bli en valfråga i grannlandet.

Fem dagar efter den norska regeringens nederlag stötte Socialdemokraterna och Miljöpartiet på patrull i riksdagen gällande bland annat narkotikapolitiken, när regeringens förslag på ny ANDTS-strategi – alkohol, narkotika, doping, tobak, spel – röstades ner.

Strategin var redan försenad men riksdagen ansåg den alltså så pass undermålig att den röstades ner ändå.

I en debattartikel skriven av talespersoner från Moderaterna och Kristdemokraterna i Göteborgs-Posten (8/6) ges flera anledningar till beslutet. Regeringen föreslår inga konkreta insatser för att uppnå målen som sätts upp i strategin. Partierna vill också se ett nationellt kompetenscentrum, en kartläggning av beroendevården och missbruket samt vetenskapliga riskbedömningar av olika ANDT-produkter.

Även om synpunkterna skiljer sig något så är riksdagens övriga partier, med undantag för regeringen, eniga om att strategin inte höll måttet.

Socialutskottet har sedan tidigare fällt strategin, ett beslut föranlett av en tids frostiga relationer mellan utskottet och regeringen. Utskottet har ställt krav på en utvärdering av den svenska narkotikalagstiftningen, utan gehör. Socialminister Lena Hallengren (S) har även varit tydlig med att hon anser en eventuell utredning inte borde beröra kriminaliseringen av eget bruk – trots att det saknas kunskaper om vad det haft för effekter, och att det förespråkats av Folkhälsomyndigheten.

Ett skifte i debatten om narkotikalagstiftningen verkar ha skett, och en utredning utan socialdemokratiska skygglappar vore välkommen. När vi enligt en rapport från EU:s narkotikabyrå har högst dödlighet i unionen – verkar det nästan faktaresistent att inte ens utreda.

Beroendefrågorna är fortsatt kontroversiella, men har gått från periferin till att både uppmärksammas och tas på allvar. Tobakspolitiken verkar mer ha gått under radarn, men även där borde förändring komma till: Att cigaretter på grund av förbränningen är långt skadligare än nikotinprodukter som snus eller e-cigaretter borde speglas i politiken.

Regeringens mål är att minska allt bruk av nikotin, trots att det kan vara direkt kontraproduktivt. Ett byte till ett mindre skadligt beroende kan rädda liv, och borde gå före en orealistisk nolltoleranspolitik.

Man bör även notera den betydande likheten mellan målen för nikotin och narkotika, där målet är ett kraftigt minskat eller obefintligt bruk. Samtidigt är regeringens mål för alkohol att minska skadeverkningarna. En övergång till att vårda beroende istället för att straffa bort drogerna, och bättre information för rökare om alternativ, vore inte bara mer konsekvent utan också betydligt effektivare politik.

Ingen i Sverige borde dö av överdos på grund av rädsla att lagföras om man söker vård, och ingen rökare borde fortsätta i den felaktiga tron att snus eller e-cigaretter inte är betydligt nyttigare. Beroendefrågorna behöver en kursomläggning, och just nu är det bara regeringen som står i vägen.