Frihet. Att vara på stranden är en frihet och rättighet – precis som att välja vilka kläder man ska ha på sig medan man är där.
Frihet. Att vara på stranden är en frihet och rättighet – precis som att välja vilka kläder man ska ha på sig medan man är där.

Burkinin är ett verktyg för frihet

Förbud mot burkini är en panikartad åtgärd.

ANNONS
|

Sedlighetspoliser har ingen plats på europeiska stränder. Bilderna på hur beväpnad fransk polis tvingar en muslimsk kvinna på stranden i Nice att ta av sig sin slöja, samtidigt som hon bötfälls, är ovärdiga.

"Jag skapade burkinin för att ge kvinnor frihet, inte för att begränsa dem."

Så skriver den libanesisk-australiensiska burkini-skaparen Aheda Zanetti i brittiska The Guardian och beskriver första gången hon testade den heltäckande baddräkten: "Det var första gången jag simmade offentligt och det var så vackert. Jag minns känslan så tydligt. Jag upplevde frihet, jag kände egenmakt, det kändes som att jag ägde poolen."

ANNONS

Zanetti skapade den ursprungligen 2004, för att ge sitt syskonbarn möjligheten att utöva sport utan att behöva ha hijaben. Den blev ett kulturellt fenomen när burkinin användes i ett integrationsprojekt för att få australiensiska muslimska pojkar och flickor att kunna lära sig livräddning genom surfing. Burkinin var, och är, ett försök till integration – ett frihetsverktyg för de muslimska kvinnor som vill kombinera sin muslimska identitet med moderna fritidsaktiviteter.

Då, i skuggan av 11 september-attackerna, var burkinin en olivkvist, ett hoppfullt steg mot integration, ett sätt att passa in genom att designa ett klädesplagg som möjliggjorde det för muslimer att måhända inte smälta in genom mode eller utseende, utan genom att möjliggöra handling. Handlingar som definierar människor kontra hur andra begränsar dem genom att tillmäta hudfärg specifika egenskaper, inte sällan negativa.

Femton franska städer har infört förbud mot burkini eller liknande klädesplagg, för att stävja rädslan mot fler terrorattacker. Men det är en panikartad åtgärd, vars innebörd uppenbarligen böjts för att även gälla den vanligt förekommande slöjan. En modern sedlighetspolis, som enligt uppgifter i media sägs ha motiverat boten med att kvinnan ifråga inte respekterade "god moral och sekularism", har ingen plats på de europeiska stränder som människor riskerar sina liv att nå.

ANNONS

De lokala ordningsreglerna i Frankrike kommer att prövas av högre rättsinstans. Utgången är viktig, inte bara för de enskilda kvinnorna vars rättigheter att välja sina egna klädesplagg begränsas, utan för Frankrike och Europa i en tid när islamistiska våldsverkare orsakar kaos och död just för detta syfte: Öka polariseringen, att skapa friktion mellan det västerländska samhället och moderata muslimer. Insatserna är direkt kontraproduktiva mot att garantera ordning och säkerhet.

Att i Frankrike tvinga kvinnor att klä av sig använder samma maktredskap som den iranska moralpolisen gör för att tvinga kvinnor att skyla sig. Det är lika kränkande där som här i Europa. Tvång är inte frihet, oavsett om det syftar till påklädning eller avklädning.

ANNONS