Därför är förtroendet för politiker på dekis

Karin Pihl: Viktigare att lösa samhällsproblemen än maktspel

ANNONS

Regeringskaoset fortsätter. Den nu avsatte statsministern Stefan Löfven har sträckt ut en hand till mittenpartierna Liberalerna och Centerpartiet, som i sin tur har varit inne på idén att Socialdemokraterna och Moderaterna bör bilda regering tillsammans. Men det vill varken M eller S. C och L vill dock helst se en alliansregering, men inte om Sverigedemokraterna kan tänkas rösta för den. Är det en dokusåpa eller är det politik?

Parallellt med kaoset i riksdagen kommer medierapportering om skjutningar och gängvåld. Under den senaste veckan har minst fem orter i landet drabbats av skottlossning. Kontrasten mellan partiernas positioneringar om vem som ska få rösta på vem, och verkliga problem, är minst sagt stor. Det är illa. Politiker som bryr sig mer om fåfängt positionerande i olika symbolfrågor riskerar att spä på politikerföraktet.

ANNONS

Förtroendet för partierna är redan på dekis. Enligt Kantar/Sifo och Medieakademins förtroendebarometer ligger partierna sist på listan över tretton viktiga samhällsinstitutioner. I årets undersökning har endast 17 procent högt eller ganska högt förtroende för de politiska partierna. Bankerna, kungahuset och Svenska kyrkan har betydligt högre anseende.

Trenden återspeglas i SVT:s valundersökning från valdagen. Sedan 1991 har SVT mätt väljarnas förtroende för politikerna. I slutet av 1990-talet låg tilltron till de folkvalda på en bottennivå. År 1998 uppgav enbart 41 procent att de kände förtroende för politikerna, men efter det ökade siffrorna, för att 2010 ligga på 70 procent.

Under 10-talet har det vänt neråt igen. 59 procent av väljarna har förtroende för landets politiker.

Det finns en uppenbar förklaring till varför stödet var så lågt under 1990-talet: den ekonomiska krisen och den efterföljande budgetsaneringen. Förtroendesiffrorna växte sedan i takt med ekonomin.

Det hävdas ofta att missnöjesröstandet och pessimismen i Sverige är irrationell eftersom ekonomin går bra. Den politiska verkligheten består dock inte bara av ekonomi. Missnöjet mot politiker handlar inte om att stora grupper blivit av med sina jobb och inte längre har råd att åka på semester, för så är det inte.

Kanske finns förklaringen till det ökade politikerföraktet i Novus väljarundersökning från i fjol, där tre av fyra tillfrågade uppgav att politikerna bryr sig mer om makten än om att lösa samhällsproblem. 80 procent instämde i påståendet att politikerna blir alltmer avskärmade från väljarna. Människor oroas över våldet och försämrad samhällsservice. Många proteströstar på Sverigedemokraterna. Men i riksdagen är politikerna mer intresserade av att skruva på valresultatet genom nya varianter av Decemberöverenskommelsen. I ljuset av detta lär förtroendesiffrorna knappast börja ticka uppåt igen.

ANNONS

Karin Pihl
Karin Pihl
ANNONS