Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Pontus Almquist: Därför behöver Sverige fler snusare

Skatten på tobak är folkhälsopolitiskt snedvriden

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Det svenska snuset har länge varit bespottat av EU – och allt sedan medlemskapet i unionen har Sverige behövt förhandla fram och försvara ett unikt undantag från EU:s annars generella förbud mot försäljning av snus. Synen på snus på kontinenten skiljer sig markant från den här hemma.

Men det är inte bara i EU som snuset möter motstånd. I en ny rapport från Svenska snustillverkarföreningen framgår att skatten på snus har ökat mer än 370 procent sen 2006. Och skatten är vid det här laget högre än den på cigaretter. Skattehöjningarna har motiverats med folkhälsoskäl, men det egentliga skälet har troligen varit att hitta bekväma sätt att stärka statskassan på ett sätt som de flesta – det vill säga icke-snusare – inte berörs av.

Punktskatter på hälsofarliga produkter är i sig inte fel. Men det är sedan länge fastslaget att snusande är väsentligt mindre hälsofarligt än cigarettrökning, och är dessutom ett populärt substitut för de som vill minska sitt rökande, eller till och med helt och hållet sluta röka. På så sätt skapar de högre skatterna på snus jämfört med cigaretter en folkhälsopolitisk snedvridning.

Men har de höga skatterna på snus lett till ett minskat snusande och bättre hälsa, som politikerna har utlovat? Enligt en ESO-rapport från 2019 har snusandet i Sverige tvärtom ökat sedan de drastiska skattehöjningarna. Och dessutom drar punktskatterna inte in pengar av den storleksordning som finansdepartementet hade beräknat.

I Sverige röker exceptionellt få i ett internationellt perspektiv. Sju procent mot EU-snittet på 26. Även om det är svårt att bevisa svart på vitt är det en kvalificerad gissning att åtminstone en delförklaring är att vi har drygt en miljon snusare. Den låga förekomsten av rökare har gjort vår tobaksrelaterade dödlighet mycket låg.

Regeringen har konsekvent under de senaste mandatperioderna drivit en folkhälsopolitisk linje som tycks ha gått ut på restriktivitet för restriktivitetens egen skull – bland annat bestående av förbud mot rökning på uteserveringar och dåvarande folkhälsominister Gabriel Wikström, som ville att snuset skulle ha neutrala förpackningar och ha lagkrav på att gömmas under disk i butikerna. Snuset är knappast något undantag. Men om man menar allvar med att minska dödligheten i cancer och de samhälleliga kostnaderna som följer av rökning, kanske det är dags att ompröva inställningen till snus. Hur jobbigt det än må kännas att erkänna att man hade fel.

LÄS MER: Därför måste exportförbudet för snus hävas