Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Därför borde fler elever välja skola

Joakim Broman: Skolvalet är här för att stanna

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Vad har det fria skolvalet fått för effekter? 27 år efter friskolereformen är det fortfarande ett omdiskuterat ämne.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Många forskare har pekat på att skolvalet ökar segregationen. Elever från resursstarka hem, med mer välutbildade föräldrar, är vinnarna.

Men som en ny granskning från Riksrevisionen visar är bilden mer komplex än så. Riksrevisionen studerade vilka effekter fritt skolval till gymnasiet haft på inkomst, arbetslöshet och högre studier tio år efter avslutad gymnasieutbildning. Resultatet visar att skolvalet haft små men positiva effekter på elevernas inkomster. Än viktigare är att barn till lågutbildade föräldrar gynnats mest.

Det betyder inte att det är osant att skolvalet samtidigt ökar segregationen. Men det är begripligt i ljuset av att skolvalet framför allt utnyttjas av elever från mer resursstarka hem. Det innebär att segregationen i stort kan öka, samtidigt som elever från mindre bemedlade hem kan dra nytta av det fria valet – när de faktiskt gör ett sådant val.

Den rimliga slutsatsen är därför att fler borde uppmuntras, eller till och med tvingas att välja skola – inte, som många föreslagit (exempelvis ett flertal forskare i bland annat pedagogik på SvD Debatt i vintras, 20/1), att det fria skolvalet borde avskaffas.

Här finns det grundläggande problemet i svensk skoldebatt. Oavsett vilket problem man diskuterar på skolområdet passar vissa aktörer på att göra det till en fråga om skolvalets existens. Det är bevisat att friskolereformen inte är orsaken till de sjunkande skolresultaten, men den kopplingen görs ändå ofta. Gustaf Lundgren vid Handelshögskolan visade i sin avhandling att inte heller betygsinflation går att hänföra till det faktum att skolor konkurrerar med varandra. Ändå är det närmast en given uppfattning i debatten. Varje gång dras slutsatsen att skolvalet ska avskaffas.

Det kan knappast ha undgått någon att den svenska skolan underpresterar. Det finns skäl att se över såväl skolpengssystemet som ordningsregler och läroplaner.

De diskussionerna får dock inte tillräckligt med plats när det politiska systemet och skoldebatten hela tiden tvingas diskutera friskolornas vara eller icke vara. Det är dags att släppa den frågan. Skolvalet är här för att stanna.