Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.Nyheter med närvärde

Hedekas skola.

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Därför har småskolorna ett tufft läge

Det är inte kommunpolitikerna man ska skylla på i första hand när det är svårt att rekrytera.

Viljan att stödja de boende och behålla skolan i Hedekas är tydlig. Den politiska majoriteten vill behålla skolor i alla delar av kommunen. Avståndet till Munkedal var ett tungt vägande skäl bakom ställningstagandet.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Den utredning som förvaltningen hade tagit fram presenterade flera olika alternativ för skolornas framtid i kommunen. I korthet går den ut på att skolorna kan tjäna både ekonomiskt och pedagogiskt på att lägga ned små skolor. Ett budskap som säkert har förvånat och upprört föräldrar.

Men man måste tänka på att det är i första hand inte en fråga om krass kommunalekonomi (även om detta också är viktigt) som ligger bakom förslaget. Huvudproblemet är ett helt annat, nämligen att kunna rekrytera behöriga lärare. Ska föräldrarna rikta sin ilska mot någon, så är det därför snarare mot statliga, än kommunala politiker.

Det är läroplanen, behörighetskraven och betygssystemet som tillsammans leder till problemen för småskolorna. Från och med årskurs sex ska alla elever få betyg, satta av behöriga lärare. Inte bara behöriga i största allmänhet, utan behöriga i det ämne man sätter betyg i. Det innebär i praktiken att eleverna från årskurs fyra eller fem måste undervisas av de ämnesbehöriga lärare som ska sätta betygen i sexan. Mellanstadiet har blivit det nya högstadiet.

För ett halvsekel sedan var det inte så krångligt att ha små skolor. Folkskollärarna kunde nämligen undervisa i alla ämnen. Men det går inte att organisera skolan som på 50-talet. Nu är det betydligt krångligare för en rektor att få ihop tjänsterna. På små skolor kan det exempelvis innebära att man flera deltidstjänster, som inte är så attraktiva. Lägg därtill att det i vissa ämnen redan är svårt att rekrytera lärare och de små skolorna ligger avsides till i förhållande till huvudorten i kommunen. Så även om kommunpolitikerna vill skjuta till pengar till små skolor, så går det inte att uppfylla lagens krav. Då går det inte att ha kvar de små skolorna, hur gärna man än vill.

Sedan är frågan om fastighetsekonomin inte oviktig. Flera av skolorna är omoderna och uppfyller inte krav på modern undervisning. Även för politiker som värnar om landsbygden blir det en målkonflikt mellan utgifter för lokaler kontra utgifter för lärare.

Vad kan då rädda småskolorna? Ja, kommunen arbetar aktivt med att försöka rekrytera lärare, man kan anta att tjänstgöringsvillkor och löner är viktiga komponenter. Men det finns också en annan utväg: att använda ny teknik för distansundervisning. Men även det kräver en del kompetenta lärare på plats.

Det som kommunpolitikerna måste våga säga är att även om man föredrar att ha kvar småskolor, så kommer det att vara svårt och vissa fall omöjligt. Istället handlar det om att göra omställningen så bra som möjligt för lärare och elever. En lösning kan vara fler F-3-skolor och ett antal färre 4-9 skolor i kommunerna. Men det finns ingen standardlösning. Varje kommun får laga efter läge, men skolnedläggningar kommer troligen ingen landsbygdskommun att komma undan.