Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Fredrik Sandberg/TT

Därför kan elbristen snart bli vardag

Karin Pihl: Ransonering följer efter nedläggningen av kärnkraften

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Det är januarimorgon. Det drar kallt från fönstret. Ute är det mörkt, solen går inte upp förrän om flera timmar. Termometern visar på minus femton. Och när man vrider på kranen i hopp om att vakna till av en välbehövlig varm dusch kommer… iskallt vatten.

Denna mardrömsmorgon kan bli något vi får vänja oss vid i Sverige. I alla fall under årets kalla månader. Att lampan tänds när man trycker på strömbrytaren och att man kan duscha varmt mitt i smällkalla vintern är i dag en självklarhet, men den tiden kan snart vara förbi. Inom bara några år kan regelbunden elbrist bli ett vanligt inslag i svenskarnas vardag. Anledningen: bristande konsekvensanalys från politikerna.

“Det är helt enkelt fullt i kablarna”, menar Johan Lindehag, vd på Ellevio, tillsammans med elnätsföretagets Stockholmschef (SvD 19/5). Efterfrågan på el ökar i Stockholm eftersom staden växer. Nya företag, skolor och en utökad kollektivtrafik kräver mer elektricitet.

Huvudstaden är dock inte ensam med problemet. Södra Sverige har samma problem, eftersom kraftvärmeverket i Malmö, likt i Stockholm, stänger ner i förtid. Orsaken är den skattehöjning som regeringen aviserat i vårbudgeten. För Malmös del handlar det om en skattesmäll på 100 miljoner kronor.

Bristen på lokal elproduktion gör att de större städerna måste kompenseras via stamnätet. Men att bygga ut kraftnäten är inget som görs på några månader. Faktum är att det tar mellan tio och tolv år att bygga nya elledningar, enligt den ansvariga myndigheten Svenska kraftnät.

Ett annat hot mot eltillförseln är det politiska beslutet att avveckla kärnkraften. Övergången från kärnkraft till förnybart gör att el måste fraktas från vind- och vattenkraftverken i norr och ner till södra Sverige, där industrin kunnat lita på Forsmarks, Ringhals och Oskarshamns reaktorer. Men elnäten är för gamla för att klara av den omställningen.

Kallduschen som följer kommer inte bara att drabba svenska hushåll. Sveriges konkurrenskraft och tillväxt hotas av en svajig tillgång på el. Risken med bristande kapacitet i elnäten – och brist i produktionen, till följd av utfasad kärnkraft – är uppenbar: det blir ransonering. Det kommer i sin tur drabba företagen, som tar stryk av produktionsstörande strömavbrott och kostnadshöjningar. Utländska it-företag riskerar att försvinna från Sverige eftersom det blir dyrt att hålla servrar igång.

Framtiden kommer att vara mer beroende av el, inte mindre. Även en förnybar energiförsörjning måste vara hållbar.