Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Sofia Nerbrand: Därför måste vi masstesta befolkningen

Testning, digital smittspårning och isolering blir nödvändiga verktyg för att slå ned coronaviruset.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Det kan ta fyra, fem år att rida ut pandemin, enligt WHO – om inte ett vaccin blir tillgängligt innan dess. Men människan kommer kanske inte att lyckas ta fram ett vaccin mot det nya coronaviruset, meddelade Storbritanniens premiärminister Boris Johnson på söndagen i ett brev till nationen. Och även om man når framgång kommer det att ta lång tid att producera, distribuera och injicera vaccinet i miljarder människor över hela jorden.

Osäkerheten är stor om hur framtiden kommer att te sig, men det torde stå klart för alla att vi inte talar om att livet – och döden – kommer att påverkas i veckor eller ens månader, utan under flera år.

Det är en svindlande tanke. Kommer det gå att resa? Att träffa arbetskamrater, släktingar och vänner? Att träffa en ny kärlek? Hur kommer ekonomin att påverkas på kort och lång sikt? Hur kommer den geopolitiska maktbalansen att se ut? Är globaliseringen ett minne blott?

Efter att ha bunkrat toalettpapper, ändrat våra vanor i vardagen och nu som bäst planerar hur sommarsemestern ska firas i närområdet finns det all anledning att fundera igenom sin situation på längre sikt.

Hur kan man skydda sig mot ett inte osannolikt scenario med stagflation, det vill säga hög inflation och arbetslöshet samtidigt? Köpa guld? Hur ska ens sparande läggas upp, givet att börskurserna mycket väl kan rasa ytterligare? Finns det anledning att byta bransch eller att skola om sig?

Är det läge att sälja sin bostad och flytta? Det nu utbredda digitala distansarbetet visar att det går utmärkt att sköta kvalificerat jobb utanför kontoret och utan pendling – och måhända rentav mer effektivt än på arbetsplatsen? Vad öppnar detta för nya möjligheter?

Och hur kan man förbättra sin hälsa för att minska riskerna att bli svårt sjuk i covid-19? Riskfaktorerna D-vitaminbrist och fetma kan man undvika genom att vara utomhus, ta kosttillskott och äta bättre. Förhoppningsvis kan pandemin bli ett incitament att se över sitt liv och göra en del kloka förändringar.

LÄS MER: Fetma riskfaktor vid coronasmitta

Förutom att ta höjd för att pandemin blir långvarig, behöver man förbereda sig på att smittan kommer och går och att det kommer att finnas stora geografiska skillnader inom och mellan länder.

Notera diskussionen i Norge, Finland, Danmark och Tyskland där det finns starka krafter som inte vill öppna gränsen mot just Sverige. Anledningen är att vårt lands strategi inte är minimera smittspridningen – till skillnad från i våra grannländer – och därför har vi också en betydligt mer utbredd samhällssmitta och fler dödsfall.

LÄS MER: Erna Solberg kommer inte att ta några risker

Så lär det förbli om vi inte också slår ner smittan och sedan håller den stången genom masstestning, digital smittspårning och isolering. Att följa, utvärdera och påverka Sveriges handlingsplan är därför en angelägenhet för varje invånare.

LÄS MER: Norge ger en liten glimt av hopp om sommaren

Att länder är asynkrona både i tid, rum och policy är en riktigt stor utmaning under en global pandemi. Särskilt nu i början när det fortfarande finns stora kunskapsluckor om virusets egenskaper och sjukdomsbild. Men det är inte enkom viruset som bestämmer pandemins utfall. Människors beteende och den förda politiken spelar en avgörande roll.