Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Bild: Lars Pehrson / SvD / TT

Gustav Juntti: Därför protesterar bilister mot vägavgifter

Gustav Juntti: Skattebördan på bilisterna är större än utgifterna för vägarna.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

I Norge rasar just nu en debatt om vägavgifter, så kallade bompengar, inför lokalvalen den 9 september. För att få åka in i en kommun eller region betalas bompengar som ska medfinansiera statliga satsningar på infrastruktur, mestadels nya vägar och tunnlar.

Men på allt fler ställen har merparten av pengarna i stället gått till kollektivtrafiken. Därtill har avgifterna blivit rekordhöga. Därför är folk arga. Politiker försöker signalera att de förstår väljarnas ilska. Men ingenting tyder på en förändring. Situationen känns igen från Sverige.

I våras fick bensinupproret mycket uppmärksamhet. Folk ville veta varför de betalar så mycket för att köra bil. Politikerna verkade tagna på sängen. Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) tyckte att de arga kunde köpa elbilar i stället (SVT, 12/5).

56 av de 100 miljarder kronor som staten årligen får in från transportsystemet kommer från skatt på drivmedel. Totalt står vägtrafiken för 93 miljarder av intäkterna på området. Men de offentliga utgifterna på området är 38 miljarder. Per år sker alltså ett nettouttag om 55 miljarder kronor. Ändå fortsätter Bolund och regeringen med den indexreglerade höjningen av bensinskatten. Här finns problemet.

Sveriges trafikpolitik bygger på principen att ett transportslag ska betala sin marginalkostnad. Skatterna ska då precis täcka slitaget på infrastrukturen samt samhällskostnader för buller, utsläpp, olyckor och trängsel.

Men de höga skatterna på drivmedel gör att personbilar på landsbygd betalar 50 procent över sin marginalkostnad, enligt myndigheten Trafikanalys. Det måste varje politiker, särskilt de indexhöjande, förstå.

Bompengar är ett sätt att låta bilister bära sina kostnader, trängselskatt ett annat. I Stockholm och Göteborg har dock trängselskatten alltmer kommit att finansiera spårinvesteringar vilket – precis som debatten i Norge visar – inte var tanken.

Det är därför inte konstigt att väljare blir arga. I Bergen samlar det nystartade partiet FNB enligt opinionsmätningar bortåt 20 procent av rösterna på sitt bompengsmotstånd. Nästan var femte göteborgare röstade i höstas på Demokraterna, ett nytt parti som motsatte sig etablerade partiers sätt att hantera lokala och regionala infrastrukturfrågor.

Ludwig den fjortondes finansminister Jean-Baptiste Colbert ska ha sagt att beskattning är konsten att plocka gäss på ett sätt som med minsta möjliga väsande maximerar mängden fjädrar. I Sverige och Norge väser nu allt fler på sätt som borde få de plockande att tänka om.