Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Därför ska nya regeringen prata skatter med KD och M

Joakim Broman: Välkommen högersväng i skattepolitiken

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Hur förändras skattepolitiken den kommande mandatperioden? Listan på reformer inom området är lång i den överenskommelse som träffats mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Liberalerna.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Många av punkterna är konkreta. Värnskatten, de extra fem procent i skatt på inkomster över 51 000 i månaden, försvinner. Färre ska betala statlig inkomstskatt. Miljöskatter ska utgöra en större andel av skatteinkomsterna. Arbetsgivaravgifterna ska minska. Avdraget för hushållsnära tjänster tredubblas.

Så långt är “januariöverenskommelsen” bra, och med ett tydligt liberalt innehåll. Men uppgörelsen innebär också en “omfattande” skattereform.

Vad den kommer att leda till är mer svårbedömt.

Visserligen är även mycket av det som ska hanteras av en skattereform bra: det talas bland annat om sänkt skatt på jobb och företagande, bättre koppling till klimat- och miljömål, stärkt konkurrenskraft, och en bättre fungerande bostadsmarknad.

Men mot detta kan man resa två invändningar. För det första består listan till största del av mål snarare än konkreta reformer. Några av dessa mål är dessutom motstridiga. Hur ska man exempelvis sänka marginalskatterna samtidigt som man “utjämnar dagens växande ekonomiska klyftor”? Risken är att partierna bakom uppgörelsen nöjt sig med att räkna upp önskvärda effekter av politiken utan att staka ut hur man ska nå dit. Det öppnar upp för olika tolkningar och prioriteringar när politiken ska implementeras. För vissa är det kanske uppenbart att formuleringen “minska hushållens skuldsättning och bidra till bostadsmarknadens funktionssätt” innebär avskaffade eller nedtrappade ränteavdrag, medan det för andra innebär bibehållet amorteringskrav och en ny fastighetsskatt. Det är nog ingen vild gissning att en sådan situation gynnar de partier som då sitter i regeringsställning.

Den andra invändningen är att flera punkter helt enkelt är väldigt otydliga. Hur ska man genom en skattereform “långsiktigt trygga välfärden”? Och vad betyder det att man ska “förenkla genom att begränsa undantag”? Skevheter och undantag finns det gott om i det lapptäcke som skattesystemet utgör. En sådan formulering kan förmodligen användas till nästan vad som helst, särskilt inom området kapitalbeskattning där skattesatserna varierar kraftigt.

Trots dessa anmärkningar kan man ha förhoppningar om att både skattereformen och skattepolitiken i stort kommer att bli bra. På de flesta områden är inriktningen så tydlig, exempelvis i fallet med marginalskatterna, att Socialdemokraterna knappast kan komma undan. Det är dessutom glädjande att Centerpartiets idé om “ingångsföretag” – där företag i princip ska kunna startas genom en app och schablonbeskattas – ska utredas. Förslaget att ta ut mer skatt från finanssektorn är också klokt, liksom ambitionen att ersätta en återinförd flygskatt med en mer klimatstyrande skatt.

Det återstår att se om Moderaterna och Kristdemokraterna bjuds in till den breda skattereformen. Det skulle kunna göra innehållet ännu bättre och långsiktigheten starkare. Men även om inte det sker lär skattepolitiken under mandatperioden göra en skarp och välkommen högersväng.

Lyssna och titta om olika skattereformförslag: