Front pages of Australian newspapers are displayed featuring stories about Facebook in Sydney, Friday, Feb. 19, 2021. In a surprise retaliatory move Thursday, Facebook blocked Australians from sharing news stories, escalating a fight with the government over whether powerful tech companies should have to pay news organizations for content. (AP Photo/Rick Rycroft)  XRR101
Traditionella medier skriver om sociala. Facebook tar såväl publik som annonsintäkter från traditionella medier. Bild: Rick Rycroft

Därför väcker Facebooks beslut så mycket vrede i Australien

Tidningar sålde aldrig nyheter till folk, utan de sålde en publik till annonsörer.

ANNONS

Plötsligt var det tomt. Under torsdagen (18/2) stängde Facebook ner spridandet av nyheter i Australien. Bakgrunden är ett lagförslag som parlamentets underhus godkände dagen före.

För att stärka lokala medier ska nyhetsorganisationer kompenseras av globala it-jättar som Google och Facebook när artiklar sprids på bolagens plattformar. Google har de senaste veckorna slutit ersättningsavtal med stora medier som Financial Times och Reuters. Facebook valde däremot full konfrontation.

Lokaltidningar och riksmedier fick se sina sidor på plattformen gapa tomma. Och när det regnar på prästen stänker det på klockaren. Information från den nationella vädermyndigheten och flera delstaters blåljusmyndigheter försvann, mitt i skogsbrandssäsongen.

ANNONS

Fack och småföretagare kunde inte längre dela artiklar om sin verksamhet. Stora folkhälsoorganisationer som använder Facebook för att informera om pandemin och vaccinering mot coronaviruset blev nedstängda.

Och i delstaten Western Australia stängdes oppositionsledaren Zak Kirkups Facebooksida ned, medan den styrande Mark McGowans sida var orörd – tre veckor från delstatsvalet. Det är ett grovt intrång i valets och väljarnas integritet.

Facebook menade att lagen “missförstår helt förhållandet mellan vår plattform och utgivare som använder den för att dela nyhetsinnehåll.” Det är sant. Tidningar sålde aldrig nyheter till folk, utan de sålde en publik till annonsörer. Det menar medieteoretikern Andrey Mir i sin nya bok “Postjournalism and the death of newspapers”.

När svensk dagspress mådde som bäst kom runt 70 procent av intäkterna från reklam, enligt Nordicom-centret vid Göteborgs universitet. Radio och tv hade bråkdelar av reklammarknaden.

I dag är den värd runt 38 miljarder kronor. Men bara var femte annons går i nyhetsbärande medier, en andel som halverats sedan 2008. Och sedan millennieskiftet har reklaminvesteringar i dagspress minskat från 9,3 till 3,6 miljarder kronor. I stället är det Facebook, vars intäkter till 98 procent kommer från annonser, som äger publiken.

I Sverige drog man, ihop med Google, in 12 miljarder kronor på digitala annonser 2017 medan svensk dagspress tjänade 2 miljarder. Att de två bolagen har 63 procent av marknaden – en dryg tredubbling sedan 2008 – påverkar demokratin.

ANNONS

En studie från 2019 visade att en veckas paus från Facebook inte sänkte medvetenheten eller förståelsen för viktiga nyheter. Däremot blev de 17 procent mindre deprimerade och fick 22 procentenheter lägre benägenhet att tro på politiskt vridna nyheter.

En annan studie från 2019 visade att fyra veckors paus gjorde folk gladare, mindre oroliga och markant mindre polariserade i sakfrågor. Att de visste mindre om aktuella frågor är inte konstigt, men det kanske är bättre än mer polarisering.

Och i en färsk studie från medieforskaren Jesper Strömbäck framkommer att folk inte lär sig om samhällsfrågor om de konsumerar nyheter via datorer, mobiler eller sociala medier.

Granskande medier, kunniga och kritiska väljare samt en spänstig offentlig debatt är inte förenliga med de sociala mediernas affärsmodeller. Andrey Mir menar att storleken på den digitala tsunami som översköljt medielandskapet är utrotande. Tills nyligen lät det hårt. Men en dag gapade skärmarna i Australien tomma.

ANNONS