De gängkriminella måste åtalas också

Att säga nej till åklagarmyndighetens krav kan stå Sverige dyrt

ANNONS

55 reformer. Regeringens nyligen presenterade budgetproposition för 2021 är en diger lunta satsningar. Slutsumman för alla dessa utgifter är 105 miljarder kronor. Det är med alla mått mätt en budget som ger något till alla. Nästan, i alla fall.

Åklagarmyndigheten äskade 50 miljoner kronor extra för nästa år för att hålla uppe bemanningen och ta itu med den växande högen av komplicerade brott som polisen utrett och skickat vidare. Det motsvarar 0,0005 procent av vad regeringen pungar ut 2021.

Ändå slog justitieminister Morgan Johansson (S) och finansminister Magdalena Andersson (S) dövörat till. Det kan stå Sverige dyrt.

Riksåklagare Petra Lundh menar (SR 23/9) att de med nuvarande anslag klarar nästa år. ”Men det beror bara på coronasituationen, och att vi har fått ställa in all vår utbildningsverksamhet”, summerar Lundh. Utan pandemi och utbildningsstopp hade landets åklagare alltså gått back. Det är en skrämmande tanke.

ANNONS

När finansministern presenterade budgeten framhöll hon att två miljarder kronor satsas på rättsväsendet nästa år. Och visst är det så. Men pengarna går till Kriminalvården, Rättsmedicinalverket, Säpo, Brå och Centrum för våldsbejakande extremism. Mest läggs på att utbilda och anställa fler poliser.

Förvisso får migrationsdomstolarna 172 miljoner kronor. Men sen slutar brödsmulorna att falla över ett domstolsväsende med stora resursbrister.

Så stora att cheferna för fyra av landets största tingsrätter förra sommaren (DN 18/6-19) larmade om att familjemål och mindre allvarliga brottmål får stå tillbaka för att kunna hantera gängrelaterade mål. Trots denna höga belastning har domstolsväsendet tvingats skära ner på anställda vilket ytterligare sänkt effektiviteten.

Något liknande står nu Åklagarmyndigheten inför. Ett hundratal åklagare kan försvinna om nya medel inte tillförs, enligt Petra Lundh. Och detta i en yrkesgrupp som redan har ”en allt för hög arbetsbelastning”, enligt myndighetens färska medarbetarundersökning.

Lägg därtill den samhälleliga kostnaden för den uteblivna kunskap som all inställd utbildning orsakat, liksom de statliga utgifter för sjukskrivning som lär öka när färre åklagare ska göra samma arbete. Regeringens arbete att knäcka gängkriminaliteten lär gå i stå om ingen finns som kan driva målen.

Visst kan man resonera så här om varenda utgift och krav. Politik handlar om att prioritera. En finansministers viktigaste uppdrag var enligt den mångårige ämbetsinnehavaren Gunnar Sträng (S) att säga nej. Det är precis vad regeringen tycks göra till rättsväsendet.

ANNONS

ANNONS