Polisen får inte jaga oskyddade trafikanter om det inte finns synnerliga skäl, som att vederbörande begått eller är på väg att begå ett allvarligt brott. Det betyder till exempel att de inte får förfölja ungdomar på mopeder om de bara misstänker mindre bötesbrott, som trimning. Polisen får köra efter på avstånd. Men om mopedisten upptäcker att hen är förföljd och försöker fly ska polisen stanna. Allt annat är för farligt. Både för den som kör mopeden och för allmänheten.
Efter en dödsolycka 2016 skärptes reglerna ytterligare. Poliser i yttre tjänst borde sedan dess känt till vad som gäller och riskerna om de bryter mot regeln. Ändå har biljakterna mot mopedister fortsatt. I maj 2020 gick det återigen fruktansvärt illa. En 16-årig pojke i Lerum utanför Göteborg omkom när han fick sladd på sin moped efter att ha jagats av en polisbil med sirener och blåljus genom bostadsområden och på gångvägar. Pojken som hade trimmat sin moppe blev rädd när polisen körde efter och istället för att stanna – som man måste göra när polisen ger tecken – försökte han komma undan.
SVT:s Uppdrag Granskning (8/9) har tittat närmare på fallet. De har också gått igenom domar från hela landet där minderåriga på moped åtalats och mönstret är tydligt. Polisen jagar konsekvent unga på mopeder. 15 av de 20 fall som Uppdrag granskning hittade slutade också i en olycka efter att mopedisten antingen prejats av polisen eller kört omkull under jakten. Att inte fler ungdomar mist livet är bara ren tur.
Det är fullt förståeligt att människor störs av trimmade mopeder. Och att bygga om en moped så att den går snabbare än vad som är tillåtet är ett brott. Att polisen behöver beivra detta är självklart. Men det finns andra sätt än att dra på blåljus och sirener. Som att stå utanför skolor och ta de trimmade mopederna där. Eller att fotografera. På mindre orter, där mopeder är vanligast, vet de flesta vilken ungdom som har vilken moped och det går att utan särskilt mycket ansträngning identifiera föraren.
Att tonåringar reagerar med ryggmärgen och tar felaktiga beslut av rädsla är naturligtvis trist, men svårt att komma ifrån. Pannloben, den del av hjärnan som styr beslutsfattande, förmåga till överblick, riskbedömning och konsekvenstänkande är inte helt färdigutvecklad förrän i 25-årsåldern.
Att vuxna poliser, med en lång utbildning i ryggen och en roll som myndighetsutövare, agerar aggressivt utan att tänka, bryter mot regler och utsätter andra för fara är däremot fullständigt oacceptabelt. Sådana poliser bör omedelbart tas ur tjänst.
Sverige befinner sig just nu i ett läge där flera typer av ungdomsbrottslighet ökar och nya brottskategorier tillkommer. Därtill växer polismyndigheten så det knakar. 2021 har nästan 1 500 personer påbörjat sin polisutbildning. Det är dubbelt så många som för 10 år sedan.
Kombinationen minderåriga som bryter mot lagen och många unga nyutexaminerade poliser kan i värsta fall få allvarliga konsekvenser. Därför är det viktigare än någonsin att ansvariga polisbefäl från norr till söder tydligt markerar vad det är som gäller och att de insatser som görs måste vara i paritet med brottet. Barn ska inte behöva dö för att poliser saknar impulskontroll och respekt för regler.
