Den gröna rörelsens monopol på miljö måste brytas

Joakim Broman: Världen behöver en ny miljörörelse

ANNONS

Vår livsstil måste förändras. Konsumtionen måste minska. Skogar, hav, sjöar och luft måste skyddas från mänsklig påverkan. Ungefär så kan man kanske sammanfatta miljörörelsens budskap sedan den växte fram på 1960-talet. Miljöorganisationer och gröna partier runt om i världen kan visserligen förespråka olika saker och med olika tonlägen, men har ofta förenats i sin syn på hållbarhet, ekologi och motstånd mot konsumtionssamhället.

De senaste åren har dock denna syn på miljöfrågor börjat utmanas. 2015 skrev ett 20-tal internationella forskare och miljöaktivister “det ekomodernistiska manifestet”. Budskapet var att mänsklig påverkan på miljön inte i sig är negativ, utan en förutsättning för mänskligt liv. Vårt inflytande på naturen och miljön borde inte nödvändigtvis minimeras utan göras medvetet och på ett sätt som gynnar både ekologi och människa. På samma sätt är ekonomisk tillväxt möjlig att frikoppla från miljöpåverkan, och något som bör anammas. Ny teknik och effektivare metoder ska användas som verktyg för att förbättra miljön. För ett par veckor sedan bildades föreningen Svenska ekomodernister, som vill driva frågorna i den svenska debatten.

ANNONS

Det är ett uppfriskande och välbehövligt budskap. För att se varför behöver man inte blicka längre än till klimatfrågan. För hur kommer det sig att den gröna rörelsen försöker avveckla den enda skalbara källan till fossilfri energi, kärnkraften? Simuleringar från såväl FN:s klimatpanel IPCC som EU-kommissionen visar tydligt att kärnkraften behövs – i kombination med vind- och solkraft – för att fasa ut kol och olja. De länder eller regioner som gjort detta, som Sverige och Frankrike, har helt eller nästan helt fossilfria energisystem. De som försökt klara sig på förnybar energi, som Tyskland, har svårt att bli av med kolkraften, blir beroende av fossil naturgas och skjuter upp sina klimatmål.

Samma frågeställning finns inom andra områden. När sällsynta jordartsmetaller kan användas för att bygga batterier som ersätter bensinmotorer säger miljöorganisationer nej till gruvbrytning av miljöskäl. När skogsprodukter kan användas såväl för att binda koldioxid som för att fasa ut allt från diesel och flygbränsle till fossilintensiva byggmaterial som cement, då vill de gröna skydda ännu mer skog från brukande. När markanvändningen blir allt viktigare förespråkar miljörörelsen det ineffektiva och markintensiva ekologiska jordbruket som metod. När ny teknik som genmodifierade grödor ger chansen till både miljömässiga och ekonomiska fördelar i jordbruket blir det nej.

ANNONS

Författaren och miljödebattören Mattias Svensson pekar i en artikel (2/7 -18) på att detta inte är en slump. Han citerar Miljöpartiets grundare Per Gahrton, som i en bok menar att det är ekologism, inte “environmentalism” (“miljövänlighet”) som är de grönas ideologi. Kritiken mot kapitalismen, mot tillväxten och konsumtionen, mot kommersiellt jord- och skogsbruk, är inbyggt i miljörörelsen.

Desto större anledning att bygga en alternativ miljörörelse. En som sätter klimatet först, som ser ny teknik och ekonomisk tillväxt som tillgångar i miljökampen, snarare än faror. Den gröna rörelsens monopol på miljö måste brytas.

ANNONS