Kritiserad minister. Socialminister Lena Hallengren (S) har fått utstå mycket kritik under pandemin.
Kritiserad minister. Socialminister Lena Hallengren (S) har fått utstå mycket kritik under pandemin. Bild: Jessica Gow/TT

Joakim Broman: Den svenska strategin var rätt väg att gå

Misstag har begåtts i den svenska pandemihanteringen. Men den svenska strategin hör inte till dem.

ANNONS

Har regeringen ljugit om Sveriges coronastrategi? Den frågan ställer ledarskribenten Peter Wennblad i en artikel (SvD 20/2), där han pekar på diskrepanser mellan interna dokument och uttalanden från socialminister Lena Hallengren (S).

Den "svenska strategin" har debatterats i snart två år, men ännu bygger kritiken till stor del på missuppfattningar som att en viss smittspridning skulle ha varit önskvärd, och framför allt möjlig att förhindra. Den grundläggande tanken i strategin har snarare varit att virus av denna typ inte kan stoppas under någon längre period. Smittspridningen är ofrånkomlig, men takten och dess effekter kan påverkas av restriktioner vid rätt tillfälle. Den sortens repression som skulle krävas för att helt trycka ned smittan skulle ha stora sociala, medicinska och ekonomiska kostnader, och varken fungera eller accepteras mer än under en mycket kort period.

ANNONS

Hållbara restriktioner är bättre än hårda nedstängningar

Inte minst det sistnämnda har bekräftats i takt med att pandemin fortsatt. Öppna, demokratiska länder som Australien har förvandlats till auktoritära fängelser. Även i länder som inte gått lika långt har priset varit högt, men vinsterna små. I en ny forskningssammanställning konstaterar tre forskare, däribland svenske ekonomen Lars Jonung, att nedstängningar hade liten eller ingen effekt på dödligheten i covid-19.

Den politiska kritiken mot den svenska strategin har i de flesta fall missat dessa skillnader i synen på viruset. Det gäller även Wennblads artikel. Formuleringar om att det är sjukvårdens kapacitet som styr restriktionerna, om att "kurvan ska plattas ut”, tas som intäkt för att Hallengren inte velat minska smittspridningen så mycket som möjligt. Ett bättre synsätt är att inte ens de som gått allra längst i att försöka stoppa viruset har lyckats. Hållbara restriktioner är bättre än hårda nedstängningar.

Idén om att "lockdowns" och hårda restriktioner var nödvändiga fick fäste tidigt i pandemin. En rapport från brittiska Imperial College slog fast att 52 000-183 000 svenskar skulle dö i covid-19 om inte strategin lades om. Sannolikheten bedömdes till 95 procent. Men utfallet blev 5 500 dödsfall under samma period (SvD 17/2).

Även en techentreprenör vid namn Tomas Pueyo blev i mars 2020 inflytelserik i sitt förespråkande av hårda nedstängningar, med virala blogginlägg som innehöll grundläggande fel och grova överskattningar av coronavirusets dödlighet.

ANNONS

Man kan och bör vara kritisk både till regeringen och FHM under pandemin. Sveriges beredskap var dålig. Tajmingen kring vissa restriktioner var i vissa fall obegriplig. FHM:s experter gjorde grova felbedömningar kring exempelvis immuniteten och tiden det skulle ta att skapa vaccin. Man velade om munskyddens inverkan. Att regeringen försökt undanhålla dokument från Coronakommissionen, som Peter Wennblad också avslöjade i januari (SvD 20/1), är mycket allvarligt.

Misstag har begåtts, och fler lär kartläggas i Coronakommissionen slutbetänkande. Inget land har gjort allt rätt i pandemin. Men redan nu kan man konstatera att den svenska strategin att hålla samhället relativt öppet av allt att döma var betydligt mer rätt än fel.

ANNONS