Dyrt. Matpriserna väntas stiga i år, när insatsvaror blivit dyrare och energipriserna sprungit iväg.
Dyrt. Matpriserna väntas stiga i år, när insatsvaror blivit dyrare och energipriserna sprungit iväg. Bild: Fredrik Sandberg/TT

Joakim Broman: Det staten har sått får svenska bönder skörda

Det svenska jordbruket har det tufft. Och staten gör ont värre.

ANNONS

Priset på öl väntas stiga under 2022, rapporterade Expressen häromveckan (30/1). En viktig förklaring är att torka ledde till en minskad skörd av maltkorn i Kanada i somras.

Öl är dock inte den enda matvara som lär stiga i pris under året. I lantbrukets affärstidning ATL (28/1) skriver äggproducenten Johanna Åberg att bristningsgränsen är nådd för många bönder. Priserna på foder stiger, elräkningarna är skyhöga (till och med för dem som valt fastpris) och dieselpriset har stuckit iväg. Marginalerna är i många lantbruksföretag små till att börja med. Grisproducenten Per-Olof Hilmér fick en elräkning på 130 000 kronor för december, att jämföra med en normal räkning på runt 25 000 kronor i månaden (ATL 2/2).

ANNONS
Öl och mat blir dyrare i år. Dags att börja bunkra?
Öl och mat blir dyrare i år. Dags att börja bunkra? Bild: Rachel Claire

Då har man inte ens börjat tala om konstgödslet, som noterat rekordhöga priser som ett resultat av en europeiska gaskrisen och begränsad rysk export. Tredubblade kostnader innebär att många bönder helt inte kommer att ha råd att gödsla, utan istället lägger åkrar i träda. Lägre skördar kommer även det att leda till högre priser.

När Ryssland mobiliserar vid den ukrainska gränsen finns anledning att fundera över beredskapslagren för mat, skriver ATL:s ledarskribent Edvard Hollertz (3/2). Han har rätt. Ett mer fullskaligt krig i Ukraina kan förvärra situationen ytterligare och leda till importbegränsningar. Det är en viktig lärdom från coronapandemin att den fria handeln mest är omhuldad i fredstid. När krisen kom införde även de mest handelsvänliga länderna exportförbud på exempelvis skyddsutrustning.

Men beredskap på kort sikt hänger även ihop med motståndskraft i större bemärkelse. Svensk matproduktion ger försörjningstrygghet och nyttor bortom totalförsvaret. I det ljuset behöver svenska politiker även fundera över jordbrukets långsiktiga förutsättningar. Att svenska bönder har små marginaler är en sak, men dessutom påtvingas de år för år fler detaljstyrande regler och pappersarbete. I somras skrev SvD:s Peter Wennblad om regeringens förslag att länsstyrelserna ska godkänna att bönder får ta en skopa grus från egen täkt. Häromåret infördes en avgift på 2 900 kronor för att lägga virke bredvid vägen på sin egen mark – något som avskaffades efter stora protester. Men samma avgift finns kvar för den som lagt en stenhög vid en åker och låtit den ligga där mer än ett år (Smedjan 28/1).

ANNONS

Det är inte så konstigt att antalet svenska bönder minskat med 40 procent på 30 år, men om vi inte vill ha högre matpriser, sämre beredskap och helt skogstäckta landskap börjar det bli hög tid att göra något åt det.

ANNONS