Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

Elbil. Omställningen till en elektrifierad fordonsflotta är påväg, även utan politikens hjälp. Bild: Janerik Henriksson/TT
Elbil. Omställningen till en elektrifierad fordonsflotta är påväg, även utan politikens hjälp. Bild: Janerik Henriksson/TT

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Dyra och dåliga styrmedel för fordonsomställningen

Att lägga pengar på dyra styrmedel för en omställning som redan är på väg förefaller onödigt.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

“Ett förbud mot bensin- och dieselbilar vore en bättre lösning för att få bilister att gå över till elbilar än olika former av subventioner” anser Håkan Samuelsson, vd för Volvo Cars. Övergången till en elektrifierad fordonsflotta pågår i detta nu, men från många håll görs många försök att påskynda den ännu mer.

Det är begripligt – klimatet är en ödesfråga, och det är bråttom. Precis det försöker regeringen göra, med hjälp av systemet med subventioner och extraskatter på fordon – bonus-malus.

Sedan systemet infördes 2018 har det fått utstå kraftig – men befogad – kritik. Riksrevisionen har i en granskning konstaterat att bonus-malus är både dyrt och ineffektivt, och riktade kritik mot regeringen för bristen på analys av de såväl miljömässiga som samhällsekonomiska konsekvenserna när förslaget infördes.

Den första april nästa år träder ett antal förändringar av systemet i kraft. Förändringarna berör dock främst nivåerna på skatten – utsläppsgränsen för när en bil straffbeskattas kommer sänkas, och skatten kommer dessutom bli högre. Samtidigt kommer gränsvärdet för när en bil subventioneras att sänkas.

En av de mer kritiserade konsekvenserna av bonus-malus – att många subventionerade miljöbilar exporteras till utlandet – föreslås lösas genom att om en klimatbonusbil avregistreras inom 5 år måste bonusen betalas tillbaka.

Det ändrar dock inte att systemet fortfarande ger lite pang för pengarna – pengar som hade kunnat användas till bättre klimatsatsningar. Det är också högst tveksamt om det bristfälliga styrmedlet behöver ersättas med ett förbud, som Håkan Samuelsson föreslår.

Bilindustrin genomgår en makalös förändring, satsningarna på elektrifiering har kostat hundratals miljarder. Det har också gett resultat. Nya modeller lanseras varje år, och elbilar passar allt fler plånböcker och har allt längre räckvidd på en laddning. Lägg på höga priser på bensin och diesel, så är incitamenten att välja en elbil tydliga – och blir starkare och starkare över tid, tack vare den teknologiska utvecklingen.

Politiken bör sätta större tillit till den utvecklingen – och i den mån det behövs utforma teknikneutrala styrmedel, riktade mot de faktiska utsläppen. Sänkta utsläpp är målet, vilken teknik som tar oss dit är sekundärt. Att lägga pengar på dyra styrmedel för en omställning som redan är på väg förefaller onödigt. För även utan politikens hjälp verkar fordonsindustrin redo att sätta gasen i botten mot en elektrifierad framtid.