En tredjedel av alla som köpte en ny bil förra året valde en med sladd. Under 2020 var 32 procent av alla nyregistrerade bilar laddbara, en enorm ökning från 2019 då siffran endast var 11 procent. Det enligt Bil Swedens årliga statistik över nya bilar i Sverige.
Trenden med eldrift varken börjar eller slutar med våra bilar. El-scooter är ett nytt färdmedel i storstäder över hela världen som växer explosionsartat, svenska Voi har blivit en miljardvärderad internationell spelare på bara några år. Industrin storsatsar på el: LKAB och Vattenfall är några av de aktörer som är inblandade i projektet Hybrit, som testar ut en metod för att framställa klimatsmart stål med hjälp av vätgas och el.
El är på modet eftersom det i miljödebatten blivit en allmän sanning att el är lika med miljövänligt. Om energin till att driva ett fordon eller en industriell process kommer från ett uttag i väggen föreställer vi oss att det är renare än förbränningen av ett bränsle. Det är dock ett faktum att elen måste komma någonstans ifrån och att denna källa avgör fördelarna ur klimatsynpunkt, i flera länder är elen fortfarande fossil. I Sverige ser det bättre ut då vi i princip har en helt fossilfri elproduktion från vattenkraft, kärnkraft och vindkraft. Våra utmaningar ligger snarare i att producera tillräckligt mycket el, och hur vår infrastruktur ska hålla för all ökad kapacitet.
I Svenska Dagbladet (4/1) görs en genomgång av hur mycket elproduktion vi egentligen kommer att behöva för att kunna möta det kraftigt ökade behovet, och vad priset för detta kommer att bli. I artikeln tillfrågas experter som nämner en fördubbling av dagens elproduktion. För att det ska kunna ske behöver vi öka investeringarna i själva produktionen med 670 miljarder.
Dessutom håller inte elnäten för det ökade trycket. Även här måste det göras omfattande investeringar: de närmaste 25 åren handlar det om 550 miljarder. Sammantaget är vi då uppe i över 1 200 miljarder i kostnader för elektrifieringen – en helt svindlande siffra, mer än hela statsbudgeten ett vanligt år.
Samtidigt är det svårt att komma ifrån att denna investering är nödvändig. Elektrifieringen är en oerhört stark trend och nödvändig för svensk konkurrenskraft, både för att hålla nere våra utsläpp, och för effektiviteten i vår industriproduktion. Men det finns en rad områden där politiken kan göra mer.
Ett problem är de så kallade miljötillstånden för att bygga ut elnätet. Att få ett sådant tillstånd tar idag 10-15 år, vilket är orimligt. Den kraftiga utbyggnad av vindkraften som politiken drivit på har å andra sidan hindrats av det kommunala vetot. Miljöpartiet, som annars gärna pratar om lokal demokrati, vill nu avskaffa det vetot.
Om svensk politisk vill stötta elektrifieringen vore det på sin plats om inte systemet motarbetade sig självt genom att å ena sidan driva på ett ökat behov av el, och samtidigt ha så krångliga och dyra processer för tillstånd att utbyggnaden förhindras. Förutom investeringar i såväl fossilfri och planerbar produktion som nät behövs en översyn av miljötillstånden, och det är i allra högsta grad ett politiskt ansvar.
