Förra veckan kom en nyhet som inte fick någon större uppmärksamhet. Sveriges sydligaste glaciär, Helags, har minskat med 40 procent. Om 30 år kommer det inte längre finnas några glaciärer kvar i Jämtlands län (SVT 11/7). Ett annat år hade det kanske blivit mer uppmärksammat, men de senaste somrarna har extrema värmeböljor och värmerekord blivit det nya normala. Vädervariationer ett enskilt år eller på enskilda platser behöver inte betyda så mycket, men när nya värmerekord slås runt om i världen och år efter år råder ingen tvekan om att det handlar om klimatförändringar som beror på människans påverkan.
I veckan presenterade Europeiska kommissionen ett nytt paket med lagförslag som ska minska utsläppen inom EU kraftigt: till 2030 ska utsläppen ha minskat med 55 procent och till 2050 ska EU vara helt klimatneutralt. Det är det mest omfattande klimatpaketet i EU:s historia. Paketet innehåller tolv olika lagförslag och styrmedel, men en av de viktigaste punkterna handlar om EU:s utsläppsrättigheter.
En viktig princip inom klimatpolitiken är att förorenaren ska betala. Utsläppsrättigheter har varit ett sätt att få industrierna att betala för sina utsläpp. Genom att successivt skärpa reglerna och därmed höja kostnaderna för att släppa ut skapas incitament att ställa om till mer klimatvänliga alternativ. Men lagstiftningen har inte varit tillräcklig. Den har visserligen lyckats minska utsläppen från kolkraften, men de tunga industriernas utsläpp har fortsatt obehindrat. En av anledningarna är att industrierna har tilldelats gratis utsläppsrätter för att kunna konkurrera med aktörer från utanför EU. Nu ska det bli ändring. Kommissionen föreslår strängare regler för den fria tilldelningen och att den ska villkoras för att gynna utvecklingen av utsläppssnåla tekniker.
I ljuset av hårdare regler för utsläppsrätterna blir också det omskrivna förslaget om klimattullar relevant. Länder utanför EU ska inte få en konkurrensfördel genom att vara klimatbovar. Därför föreslår kommissionen koldioxidavgifter på importvaror som producerats med höga utsläpp. Avgiften kommer inte att gälla för produkter från länder som redan har koldioxidavgifter, vilket sätter press på länder som vill handla med EU att införa egna klimatskatter.
Kommissionen vill även skärpa regelverket kring energiskatter, energieffektivisering och jord- och skogsbruk. Det sistnämnda är något att hålla ögonen på när förslagen nu ska förhandlas vidare. Förslag om att skydda mer skog från avverkning riskerar att försvåra för skogsbrukets möjligheter att bidra i klimatomställningen.
Här får Sverige en viktig uppgift. Våra politiker får inte låta länder som vill undkomma sitt klimatansvar urvattna förslagen. Samtidigt måste de säkerställa att skogsnäringen, som redan idag tar ett stort ansvar för både miljö och klimatomställningar, får rätt förutsättningar att fortsätta bedriva ett hållbart skogsbruk.
Tuffa förhandlingar väntar, men för att EU ska lyckas minska sina utsläpp radikalt är flera av förslagen nödvändiga. Och det är bråttom, annars kommer vi snart få läsa ytterligare nyhetsartiklar om glaciärer som smälter.
