Vi sparar data i cookies, genom att
använda våra tjänster godkänner du det.

STOCKHOLM 20191111Appar på en iPad. SEB, Klarna, Avanza, Kivra, Pensionsmyndigheten, Swish, BankID samt en aktieapp och en valutakursapp.Foto: Helena Landstedt / TT / kod 76091
Appar istället för kontanter. Skiftet mot digitala betalningslösningar kan hota den personliga integriteten. Bild: Helena Landstedt/TT

Naod Habtemichael: Ett kontantlöst samhälle är ett svagare samhälle

Medan teknikutvecklingen går allt snabbare, understryks vikten av den personliga integriteten som den sanna hårdvalutan.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

För ett par veckor sedan utsattes Bank-ID för en överbelastningsattack. Tjänsten, som var uppe igen efter drygt en timme, är ofta en förutsättning vid Swish-transaktioner och näthandel.

Överbelastningsattacken belyste även dilemmat med skiftet mot att använda allt färre kontanter i vardagen. Det har dessutom varit en omställning som gått i rekordfart. Numera sker färre än var tionde betalning med kontanter (Riksbanken, 2020).

I takt med att kontanter varit på väg att fasas ut, har riskerna med ett kontantlöst samhälle uppmärksammats alldeles för lite. Särskilt i en tid då data spås vara den nya oljan. Digitaliserade innovationer har både underlättat vår vardag och gett oss en tydligare överblick över vår privatekonomi. Med svenska företag som iZettle och Klarna, har svenskar gått i bräschen i den digitala omställningen. För dem som behärskar tekniken, har det aldrig varit mer praktiskt att signera en faktura.

Det är visserligen bekvämt att få skräddarsydda erbjudanden baserade på ens tidigare inköp. Men vad innebär omställningen när det existerar färre möjligheter att nyttja betallösningar som är svåra att spåra? Medan teknikutvecklingen går allt snabbare, understryks vikten av den personliga integriteten som den sanna hårdvalutan.

När digitala betallösningar utgör normen vid transaktioner synliggörs även risker och sårbarheter. Överbelastningsattacker, som det senaste cyberangreppet mot Bank-ID, är bara ett exempel i mängden. Liknande försök att angripa samhällsbärande funktioner är troligtvis något som kommer bli mer frekvent allteftersom vi går över till digitala lösningar.

Det har blivit allt viktigare att slå vakt om vår digitala infrastruktur, som utvecklats till att bli ett lika kritiskt område som vår fysiska infrastruktur. Eftersom många samhällsbärande funktioner är beroende av varandra, kan man orsaka stora skador genom att störa eller slå ut viktiga samhällsinstitutioner. I ett större perspektiv har skiftet från ett kontantsamhälle varit drivet av en minskad efterfrågan och inneburit stora samhällsvinster. Kontanter är ett förhållandevis ineffektivt sätt att betala. Det är dyrt att upprätthålla en fysisk infrastruktur för dagskassor. Därtill brukar småföretagare vara eniga om att de föredrar mer trygga betallösningar än kontanter.

Skatteverket kan dessutom ha järnkoll på dem som enbart använder digitala lösningar. För att inte tala om hur omständligt det är att skramla med växelmynt. Men vad blir notan om vi inte garanterar att det går att använda ett robust betalmedel – i synnerhet när krisen kommer?

Sedan i januari har en ny lag om rätten att använda kontanter trätt i kraft. Lagen innebär att vissa banker har en skyldighet att tillhandahålla kontanttjänster för både konsumenter som företag. Det är ett initiativ som kommer väl till pass i en tid då vår grundläggande tillgång till kontanter är en ödesfråga för såväl vår personliga integritet som beredskap.