Knutpunkt. Under krisövningen "Spårsnö" konstaterades det att det är viktigt att snöröjningen vid landets järnvägsknutpunkter prioriteras, eftersom ett stopp i trafiken vid någon av dessa får följdverkningar i stora delar av landets järnvägsnät.
Knutpunkt. Under krisövningen "Spårsnö" konstaterades det att det är viktigt att snöröjningen vid landets järnvägsknutpunkter prioriteras, eftersom ett stopp i trafiken vid någon av dessa får följdverkningar i stora delar av landets järnvägsnät.

Ett steg fram två tillbaka

Svenska tågresenärer är ett luttrat släkte. Det är ett drag som växt fram efter att de flesta har genomlevt ett otal resor, som resulterat i att tågresan blev betydligt längre och mer obekväm än de tänkt sig.

ANNONS
|

Den som åker tåg med viss regelbundenhet är rätt van att inte komma fram i tid. Inte få tillräcklig information om förseningen och dess konsekvenser. Bli fast på en okänd station med löftet om att ersättningsbussar väntar – bara för att upptäcka att det inte finns några. Att dörren till väntsalen är låst och personalen gått hem för kvällen. Andra gånger har resenärer blivit sittande på ett stillastående tåg mellan två stationer i timmar utan information om hur länge de kan bli sittande. Den enda information de fått är att mat och dryck tagit slut i restaurangvagnen. Men det som inte dödar härdar ju som bekant.

ANNONS

Resenärerna har blivit vana att ingen vill ta ansvar – att alla inblandade parter skyllt ifrån sig. Men efter åratal av dessa ursäkter och undanflykter, vilka endast resulterat i att ingenting har hänt, verkar det nu som att attityden håller på att ändras så smått. Det kommer dock ta tid att förändra servicen till det bättre och framstegen varvas med bakslag.

Den 11 november genomfördes krisövningen "Spårsnö". Då samlades Trafikverket, SJ och de andra järnvägsaktörerna för att ta reda på vad som behövs göras för att förbättra beredskapen och servicen inför vinterns trafik. Resultaten har sammanställts i en rapport som skickats över till regeringen.

Nu går det i och för sig ifrågasätta, om det behövdes en stor krisövning för att exempelvis slå fast att det "finns en betydande okunskap i järnvägssystemet som helhet ifråga om vem som gör vad vid en större störning." Eller komma med konkreta förslag som att informationen till Jernhusen, som äger stationshusen, måste bli bättre så att stationerna hålls öppna när tågen är försenade. Med andra ord ska passagerarna slippa stå och frysa på perrongerna i vinter.

En annan slutsats i rapporten är, enligt Ekot, att prioritera snöröjning på järnvägsnätets känsligaste knutpunkter – som Hallsberg, Stockholm, järnvägen kring Göteborg, Malmö och vissa knutar längre upp mot Norrland – där ett stopp i trafiken påverkar stora delar av det övriga järnvägsnätet i landet.

ANNONS

Det handlar med andra ord om åtgärder, som kan tyckas vara självklara. Men det är de uppenbarligen inte och en stor del av förklaringen till detta är otillräcklig kommunikation och informationsutbyte mellan de inblandade parterna. Om krisövningen kan leda till att de börjar prata med varandra kan övningen ändå ha en viss nytta.

Men det finns ändå problem, som inget samarbete i världen kan rå på. Ett av dem är bristande underhåll av järnvägarna. De senaste åren har visserligen mer resurser lagts på underhållet, men pengarna räcker ändå inte till. 2011 saknas en miljard kronor. Enligt Trafikverket kommer det att leda till mer än dubbelt så många försenade tåg. Som Bohusläningen tidigare skrivit om kan dessutom planerat och högst välbehövligt underhåll på så kallade lågtrafikerade banor, som Bohusbanan komma att dras in.

Tågresenärerna och pendlarna kan alltså se fram emot ett nytt år med fler försenade tåg.

ANNONS