Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Var tredje vecka mördas en kvinna av en man som står henne nära – en siffra som trots ambitioner inte minskat. Bild: Karolina Grabowska / Pexels

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Fortfarande mördas en kvinna var tredje vecka

Kvinnor måste garanteras bra hjälp och skydd av samhället efter en polisanmälan

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Hittills i år har närmare 9 000 kvinnor polisanmält våld som skett i en nära relation, enligt siffror från Brottsförebyggande rådet. Var femte misshandel som polisanmälts har skett i en nära relation, och var tredje vecka dör en kvinna i Sverige till följd av våld från en man som står henne nära.

Den nya SVT-dokumentären En våldsam kärlek baseras på fyra olika fall, som alla lett till fällande domar. Något som är ovanligt när det gäller den här typen av våld: bara runt 18 procent av anmälningarna om grov kvinnofridskränkning leder till åtal. Det främsta anledningen är svårigheterna med bevisningen – våldet sker främst när offret och förövaren är ensamma i hemmet, utan vittnen. Stödbevisning i form av dokumenterade skador och att man berättat för någon annan om det som skett blir ofta avgörande.

Många av de drabbade kvinnorna har dock svårt att berätta för utomstående och söka hjälp. Mycket hjälp finns att få från såväl det offentliga som ideella kvinnojourer, men skammen många av de drabbade känner är ofta stor och gör det svårare att söka hjälp. Enligt Brås trygghetsundersökningar finns ett stort mörkertal i antalet anmälningar. Många väljer att inte anmäla av rädsla för att misstros, eller att det ska leda till att våldet eskalerar mer. Att fler kvinnor vågar anmäla vore ett framsteg – men då måste de kunna garanteras bra hjälp och skydd efteråt, om en hotbild skulle uppstå.

Åtgärderna mot våldet kan dock inte bara fokusera på att skydda kvinnorna som blir slagna, utan behöver komplementeras med förebyggande åtgärder. Önskvärt vore att kunna få färre män att börja slå, och de som redan är förövare att sluta. Enligt sociologen Susanna Boethius har forskningen dock svårt att hitta svar på varför män slår. Dåligt psykisk välmående verkar vara en faktor, bland män som söker hjälp för att sluta slå uppger en majoritet att de haft självmordstankar. Att mäns svagare benägenhet att söka psykiatrisk vård leder till ökad suicidrisk pratar vi mycket om – men mäns tysta lidande bidrar kanske även till att de börjar slå.

Boethius påpekar också att det gjorts väldigt få studier på hur effektiv behandling för att få män att sluta bruka våld faktiskt är – ska Sverige erbjuda sådan behandling är det viktigt att den faktiskt har effekt.

I början av september gav regeringen Brå i uppdrag att se över våld i nära relationer bland unga, och att ta fram förslag på åtgärder. De ska även försöka ge klarhet i de bakomliggande orsakerna, utifrån rådande forskningsläge. Det kan sannolikt leda till bra åtgärder, som säkert kan hjälpa vissa.

Men i grunden känns frågan om våld mot kvinnor lätt hopplös. Antalet kvinnor som mördas av en partner årligen har legat på en väldigt jämn nivå länge – trots att det inte saknas ambition att förändra situationen. Mycket har gjorts, och ändå gör samhället långt ifrån tillräckligt för att få stopp på det relationsnära våldet.