En hätsk mobb som stormade parlamentet, påjagad av den förlorande kandidaten i presidentvalet. När scenerna från stormningen av Kapitolium 6 januari förra året kablades ut över världen var det svårt att tro att de ägde rum i Washington D.C., i landet som gärna stoltserar som den fria världens centrum.
Som det skulle visa sig var inte mobben bara en spontan produkt av ett upptrissat och extremt polariserat klimat, utan del av ett försök från Donald Trumps sida att iscensätta en statskupp och stjäla valet från Joe Biden. Det lyckades inte, det var förmodligen inte heller så nära att lyckas som det kunde verka, men skadan som åsamkades var mycket stor.
Inte minst bidrog stormningen till att cementera eller till och med vidga klyftan mellan olika amerikanska väljargrupper. Som en artikel i The Economist (1/1) konstaterar anser 40 procent av de som är politiskt aktiva att den andra sidan helt enkelt är ond. 60 procent anser att motståndarna är ett hot mot landet. 70 procent av republikanska väljare tror att Biden stal valet. Författaren Paul Austers roman "Mannen i mörkret” från 2008, om ett delat USA där ett nytt inbördeskrig brutit ut, känns inte längre som en fantasirik fabel.
Varken demokraterna eller republikanerna har dragit helt rätt slutsatser av händelserna 6 januari. Demokraterna borde ta chansen att säkra de demokratiska institutionerna, exempelvis genom att lagstifta bort möjligheten för kongressen att ha egna uppfattningar om valresultatet, men tycks vara alltför upptagna av det partipolitiska kriget.
Republikanerna, Abraham Lincolns och Ronald Reagans gamla parti, har å sin sida i breda lager slutit upp bakom Donald Trump istället för att slänga ut honom. Därmed har man bidragit till att göra honom till en dominerande kraft även framåt. Den amerikanska demokratin kommer att utsättas för svåra prövningar och angrepp, vilket inte bådar gott för vare sig inrikes- som utrikespolitiken från Washington.
LÄS MER:Trump ville inte försvara konstitutionen och demokratin
Osäkerheten inom USA reser frågan om vilken roll landet har och kommer att ha i världen framåt. Vad Nato-gemenskapen innebär både för länder inom och utanför den blir mer oklart. Hur ska länder som Israel och Taiwan förhålla sig till ett mer nyckfullt och opålitligt USA? Hur mycket flyttar Ryssland och Kina fram positionerna när USA drar sig tillbaka eller blir en mindre viktig kraft? Vilka hot skapar det för Sverige och Finland?
Händelserna 6 januari kostade människoliv. Men mer än något reste de frågetecken kring vart USA egentligen är på väg – och vad slutstationen är. Det måste världens övriga demokratier ta med i sina beräkningar framöver.
