Orustrevyn som hade premiär i januari 2003 hade namnet ”Bro bro färja”. Frågan om en bro mellan fastlandet och Svanesund blev ett revynummer och fick ge namn åt hela revyn. (Bohusläningen 17 december 2002)
Bakgrunden var den folkomröstning som ägde rum år 2002 om en bro till fastlandet. I likhet med folkomröstningen om kärnkraft fanns det tre alternativ. Att bygga bron direkt in i centrum (1 723 röster), att bygga bron norr om Svanesund (1 688 röster) eller att behålla färjan mellan Kolhättan och Svanesund (1570 röster). Det blev alltså en förkrossande majoritet för en broförbindelse, men i princip jämt om var bron ska byggas. (Bohusläningen 18 september 2002)
Initiativet till folkomröstningen kom från centerpartisten Bengt Johansson som motionerade två gånger om frågan i fullmäktige. Frågan om en broförbindelse har diskuterats under hela 1900-talet. På 50-talet var det nära att det blev en bro, men då lobbade Tjörn mer effektivt i riksdagen och Tjörnbron byggdes istället. Under 70-talet diskuterades frågan på nytt. Men då Tjörnbron måste byggas på nytt efter broraset år 1980 fanns det inte resurser för att bygga ytterligare en bro. (Bohusläningen 13 september 2002).
Infrastrukturpolitik är en sysselsättning för den tålmodige. Ska vägar och järnvägar byggas måste alla planeter och stjärnor sammanstråla på rätt ställen på himlavalvet. Intrikata koalitioner mellan kommuner, kommunalförbund, regioner, riksdag, regering, länsstyrelser och statliga myndigheter måste byggas. Alla måste säga ja, prioritera projektet före alla andra på de långa önskelistorna och dessutom måste projektet tuggas igenom kommunala planer, bygglovsprocesser, miljökonsekvensbeskrivningar och mycket annat.
LÄS MER:Bro till fastlandet på agendan igen: ”Behöver lösa trafikfrågan”
Under de senaste åren har det börjat röra på sig i brofrågan, mycket tack vare politikern Anders Arnells (M) engagemang i frågan. Men vägen har inte varit enkel. Förra året kunde Bohusläningen rapportera om att Orust kommun protesterade mot bottenplaceringen av broprojektet i Kommunalförbundet Fyrbodals så kallade bristlista. Detta ledde till frostiga relationer mellan ordföranden Martin Carling (C) och styret på Orust. ”Vi kan inte nöja oss med en bro om trettio år, det är för sent”, utropade kommunalrådet Catharina Bråkenhielm (S) i en debatt i Orusts kommunfullmäktige. Tack och lov är de frostiga relationerna nu kraftigt upptinade, vilket Bohusläningen rapporterade om den 18 mars.
LÄS MER:Nytt förslag kan ersätta färja på Orust med bro
Nu har ännu en milstolpe i brofrågan passerats. I maj månad har Orust skrivit under ett avtal med Västra Götalandsregionen och Trafikverket om att en åtgärdsvalsstudie för projektet ska genomföras. Den kommer att ge svar på frågan om projektet är tekniskt och ekonomiskt realistiskt. Fast svaret på frågan är ganska uppenbart: ja.
LÄS MER:STO-bron har kommit ett stort steg närmare byggstart
Anledningen till att frågan har diskuterats i årtionden är att det finns så många starka argument för en bro. Strax norr om Svanesund är det idealiskt att bygga en bro. Avståndet är litet och det finns höjder på båda sidor. Det finns bebyggelse där, men inte särskilt många fastigheter berörs.
Färjeförbindelsen kostar staten pengar och är långsam. För Svanesundsborna kan det ta lika lång tid till Stenungsunds centrum över Tjörnbron som via färjan.
LÄS MER:Att vara sist på en lista är inte att vara prioriterad
Det är inte bara Orust som vinner på bron, även Tjörn och Stenungsund gynnas. Den utredning som WSP gjorde år 2019 visar bron innebär att på väg 160 söder om Stenungsund minskar biltrafiken med cirka 5 procent. ”Den största minskningen i absoluta tal fås på Tjörnbron där biltrafiken minskar med cirka 2 900 fordon.” (per årsmedeldygn) Men även ur Uddevallas synvinkel innebär bron att Orust plötsligt blir en ”närmare” granne ur kommunikationssynvinkel.
En ny bro blir faktiskt inte ett särskilt stort eller dyrt projekt. Utöver att projektet naturligtvis får tillgodoräkna sig den vinst som staten gör på att lägga ned färjeleden, vill kommunerna ställa upp med finansiering. Bompeng är också en metod för att betala brobygget.
I dagsläget säger alltså alla parter ja till projektet, ingen säger nej. Finansieringsfrågan är i princip löst och startskottet har gått. Att inte bron redan har byggts får nog vara en slags historisk otur som Orust har råkat ut för. Men nu blir det nog en bro till slut, för det finns inget som verkar stoppa den. Det är bra för Orust och bra för hela Bohuslän.
Färje- och brofakta om Orust och Tjörn
● 1938 byggdes Skåpesundsbron mellan Orust och Tjörn. Innan dess fanns där en träfärja. Alla förbindelser mellan de båda öarna hade fram till dess skett med färja.
● Mellan öarna och fastlandet fortsatte förbindelserna att ske med färja fram till 1960.
● Den 15 juni 1960 invigdes Tjörnbron av dåvarande landshövdingen Per Nyström. Sex år senare var det dags för Orust första fasta landförbindelse.
●1966 invigdes nämligen Nötesundsbron med Vindötunneln och Vindöviadukten av dåvarande kommunikationsministern Olof Palme. Samma dag invigde Palme Älvsborgsbron i Göteborg och Dalbobron i Vänersborg.
LÄS MER:Lönsamt med bro till Svanesund
