STOCKHOLM 2021-08-24Bostäder, flerfamiljshus lägenheter i Stockholm Foto: Magnus Hjalmarson Neideman / SvD / TT / Kod: 10078** OUT DN, Dagens Industri (även arkiv) och Expressen **
Eftertraktat. Många unga längtar efter en egen lägenhet, men har svårt att nå upp till kraven för att kunna köpa en. Bild: Magnus Hjalmarson Neideman/SvD/TT

Malin Lernfelt: Framtvingat sparande är inte vägen framåt

Vi lever redan i ett samhälle där staten lägger beslag på en orimligt stor del av de pengar människor sliter ihop.

ANNONS

Kristdemokraternas ekonomisk-politiske talesperson Jakob Forssmed presenterade 2 september vad partiet kallar "en ny ekonomisk politik". Bland förslagen som lades fram fanns ett automatiskt bosparande på 500 kronor i månaden för alla personer mellan 18 och 34 år med en inkomst över 12 000 kronor i månaden. Den som inte vill vara med måste aktivt välja bort sparandet. Särskilt nytt är nu inte detta. KD har redan tidigare lagt fram idén i riksdagen. Samma Forssmed skrev också 2019 i Dagens industri (28/6 -19) att tvångsbosparande borde införas för att komma till rätta med unga människors svårigheter att komma in på bostadsmarknaden.

ANNONS

KD-politikern menade då att sparandet är ojämnt fördelat: "Många som skulle kunna spara, åtminstone lite grann, avstår av olika skäl. Inte sällan gäller det grupper som verkligen skulle behöva ett sparande".

Självklart kan man ha åsikter om att människor borde spara mer. Men att folk inte sparar tillräckligt, eller inte på det sätt som politiker tycker är bäst, betyder inte att det är rätt att ta till tvångsmedel. Vi lever redan i ett samhälle där staten lägger beslag på en orimligt stor del av de pengar människor sliter ihop. Ytterligare minskat manöverutrymme vore helt fel väg att gå.

Att människor med låga inkomster inte sparar kan faktiskt bero på att de behöver pengarna här och nu. Unga bör dessutom ha en självklar rätt att själva välja hur de sparar och investerar sina pengar. Den där 500-lappen kan göra bättre nytta i en utbildningspott eller något annat som kan leda till en ljusare framtid för individen än bosparande.

Ett betydligt bättre sätt om man vill sänka trösklarna på bostadsmarknaden är att lägga krut på att förändra de allt för stränga amorteringskraven – även de en form av tvångssparande – som idag är ett gissel för unga som ska eller precis köpt sin första bostad.

ANNONS

Den 1 september återinfördes kravet på att amortera efter att bankerna till följd av pandemin under ett och ett halvt år haft möjlighet att erbjuda sina kunder uppskov. Från 2016 gäller att den som har lån på mellan 50-70 procent av bostadens värde ska amortera 1 procent. Har man lån på 70-85 procent av bostadens värde ska man amortera 2 procent.

Utöver det införde Finansinspektionen för tre år sedan ytterligare ett krav. Om skulden överskrider 4,5 gånger hushållets årsinkomst måste man amortera ytterligare en procent. Skärpningarna är ett hårt slag framför allt mot dem som är i början av sin yrkes- och bostadskarriär. Redan när kravet infördes var kritiken hård. Den har fortsatt att komma från såväl bankerna som från nationalekonomer och fackförbund eftersom de negativa fördelningspolitiska effekterna är stora.

Även flera partier, däribland KD, har uppmärksammat de orimliga amorteringskraven. Tillsammans med L, C och SD menade man i våras att dessa borde utretts innan uppskovet togs bort. Uppenbarligen finns det även någonstans hos KD en insikt om att tvångssparande inte leder rätt. Att det finns bättre sätt att ta itu med den svårmanövrerade bostadsmarknaden än att tvinga unga människor leva på marginalen. KD bör hålla fast vid den tanken och släppa förslaget på bosparartvång.

ANNONS

ANNONS