Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Amazon. En grupp människor protesterar mot nu stoppade byggsubventioner för företaget på Long Island i New York, USA. Bild: Bebeto Matthews

Frankrike gör rätt - amerikanska techbolag ska betala skatt

Karin Pihl: Konsumenterna efterfrågar knappast att amerikanska företag ska kunna leva i skattefrälse på den europeiska marknaden.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Det råder dålig stämning mellan USA och Frankrike. Torsdagen den 11 juli röstade den franska senaten ja till den omdiskuterade digitalskatten. Teknikgiganter som Amazon, Google och Apple ska varje år ska betala tre procent av sina intäkter i skatt. Den nya lagen har fått den amerikanske presidenten Donald Trump att gå i taket.

Men fransmännen gör rätt i att låta honom tjura. Tidigare i år diskuterades en liknande skattelagstiftning på EU-nivå, men flera länder, däribland Sverige, sade nej. Det var ett dåligt beslut. GAFA-skatten – en förkortning av Google, Amazon, Facebook och Apple – är rimlig av flera skäl.

Finansminister Magdalena Andersson (S) motiverade Sveriges ställningstagande genom att hänvisa till principen att tjänster inte ska beskattas där de konsumeras, utan där de skapas. Kritiken håller dock inte. Det är inte vetebullar det rör sig om. I en global, digital ekonomi behöver ett företag inte vara fysiskt närvarande i ett land för att kunna uppnå en dominant ställning på marknaden. Amazon står för hälften av all omsättning av e-handeln i Tyskland, där företaget kritiserats från flera håll för sin monopolställning, men också för usla arbetsvillkor. Ändå var företaget fram tills för några år sedan skrivet i Luxemburg, och behövde därför inte betala någon skatt i Tyskland.

När företaget etablerar sig i Sverige, vilket lär ske snart, har svenska företag som Clas Ohlson, Ica och Kjell & Company knappast något val: betala e-handelsplattformen för att kränga varorna där – eller dö.

De amerikanska teknikbolagens intåg i Europa riskerar alltså att snedvrida konkurrensen. Särskilt när företagen så gott som nolltaxerar. Genom att sköta verksamheten från exempelvis Luxemburg eller Irland – två länder där bolagsskatten inte ligger på mer än någon procent – har Amazon och Apple gjort miljardvinster på de europeiska kunderna, samtidigt som företagen betalat minimalt i skatt. EU har förvisso satt de europeiska skatteparadisen under lupp, men arbetet hotas av överklaganden.

Att amerikanska jättebolag kan komma undan skatten är inte rättvist. I Storbritannien protesterar bokhandlare eftersom de betalar elva gånger så mycket skatt som Amazon. Samma orättvisa kommer att uppstå i Sverige. Men varför ska den lokala bokhandlaren i Uddevalla, Falun eller Umeå betala sin bolagsskatt på 22 procent när Amazon, som för övrigt stod för nästan en femtedel av all bokförsäljning i Tyskland i fjol, knappt betalar ett korvöre?

Visst skulle man kunna påstå att det är de europeiska kunderna som efterfrågar techbolagens tjänster, och att vi därför får leva med konsekvenserna i form av döda stadscentra, samtidigt som aktieägarna kan bada i pengar. Det är sant att Amazon, Apple och Google levererar fantastiska tjänster. Men konsumenterna efterfrågar knappast att amerikanska företag ska kunna leva i skattefrälse på den europeiska marknaden.

Amazon. En grupp människor protesterar mot nu stoppade byggsubventioner för företaget på Long Island i New York, USA.