Globalisering. Det finns en direkt koppling mellan handelsutbyten, växande rikedom och minskad korruption.
Globalisering. Det finns en direkt koppling mellan handelsutbyten, växande rikedom och minskad korruption.

Frihandeln måste försvaras av varje generation 

”De globala handelsutbytena växer mindre än önskvärt”

ANNONS
|

En ny Volvo består av 10 000 delar producerade i 100 olika länder. Det går inte att rulla tillbaka globaliseringen, även om många politiker verkar försöka. Tänk om hamburgerkedjan från Norrland krävdes på en särskild avgift när den etablerade sig söder om Dalälven. Om byggföretaget från Stockholm behövde anställa minst en gotländsk snickare för renoveringen på Sudret, eller den småländska skogsarbetaren tvingades använda Husqvarnas motorsågar. Precis så fungerar protektionism.

Regelkrångel drabbar inte bara enskilda företag, utan hämmar tillväxt och göder korruption. Trots att G20-gruppen redan i november 2008 lovade att finanskrisen inte skulle leda till fler handelshinder är det precis vad som sker. Det visar Kommerskollegiums rapport Protektionism i det 21:a århundradet, som diskuterades vid ett seminarium i Stockholm förra veckan.

ANNONS

Allt fler utländska företag diskrimineras av nationella regeringar. Mellan oktober 2015 och maj 2016 införde WTO-länderna 154 nya handelsbegränsande åtgärder. Tullavgifter och krav på en viss andel lokala komponenter är några exempel på nygamla handelshinder, statliga räddningspaket och subventioner till döende branscher andra. Det är ironiskt hur många beslutsfattare i världens rikaste länder som är beredda att lämna walk over till globaliseringens fördelar.

Är då 2000-talets protektionism här för att stanna?

Att Kommerskollegium över huvud taget ställer frågan bekräftar att läget har gått från dur till moll. Finanskrisen utgör ett tydligt hack i utvecklingskurvan med stagnerade inkomstökningar i flera av G20-länderna. Brexit och den tyska opinionen mot TTIP-avtalet är grenar på samma träd. Därtill kommer USA:s presidentval där båda kandidaterna hellre tar gift än hyllar frihandel.

De globala handelsutbytena växer mindre än önskvärt, inte minst eftersom Kina ställer om sin ekonomi från export mot inhemsk konsumtion. I juni steg världshandeln med 0,1 procent, vilket är den lägsta uppgången sedan 2009.

Men bilden ska inte målas i dystrare färger än nödvändigt.

Sveriges ekonomiska framgångar sedan 90-talskrisen bygger till stor del på att staten har valt att inte subventionera tynande industrier. Bara fem år efter Saabs konkurs tycker inte ens Stefan Löfven att skattebetalarna borde ha räddat bolaget.

ANNONS

Frihandel måste försvaras av varje ny generation politiker. Och det kan bara göras med lika delar beslutsamhet och ödmjukhet. Det finns en direkt koppling mellan handelsutbyten, växande rikedom och minskad korruption, men digitaliseringen lär öka inkomstspridningen.

Protektionismens framryckningar är i mångt och mycket en väntad reaktion på att alla inte vinner allt på frihandel. Så hur kompenserar vi förlorarna? Det är 10 000 kronors-frågan som kräver mer genomtänkta svar än att hemfalla till provinsiella drömmar om att göra den egna nationen störst igen.

ANNONS