Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Joakim Broman: Glöm inte bort nyttan med nätläkarna

Joakim Broman: Den digitala vården är en innovation som kan bidra till sjukvårdssystemet, inte något som ska förbjudas

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Vad är ett besök hos en nätläkare värt? Frågan har diskuterats sedan tjänsterna introducerades på marknaden. Sveriges kommuner och landsting ska snart fatta ett nytt beslut om ersättningsnivåerna för de digitala vårdbesöken. På förslag ligger att sänka ersättningen från 650 kr per patient till 450 kr.

Vad som är den rimliga nivån är svårt att säga. Som Lydia Wålsten skriver i SvD (9/5) är ersättningen för ett fysiskt vårdcentralsbesök 1 800 kr, alltså en fjärdedel av den föreslagna nivån för digital vård. Samtidigt säger nio av tio nätläkarpatienter att deras besök ersatte ett fysiskt besök, och att de blev färdigbehandlade. Är den digitala vården verkligen bara värd en fjärdedel av den fysiska?

Å andra sidan har nätläkarna med rätta kritiserats, exempelvis för att marknadsföra sig mot personer med förkylningssymptom. I sådana fall ersätter ett digitalt besök sannolikt inte ett fysiskt.

Sådana barnsjukdomar kan dock lätt regleras bort. Sedan i höstas finns riktlinjer från Socialstyrelsen om hur vård och behandling i digitala tjänster ska fungera. Andra utredningar pågår på statlig nivå.

Med det i åtanke blir det viktiga att inte slå sönder den innovation som den digitala vården innebär. Tillgängligheten i den svenska primärvården är bedrövlig, och gång på gång konstateras att detta också påverkar specialistvården negativt, exempelvis i form av att akuten belastas av patienter som inte fått tid på vårdcentralen. I många fall kan nätläkarna vara en medicin mot detta. Som Mårten Blix och Johanna Jeansson skrev i Ekonomisk debatt förra året (nr 3 2018) finns flera studier som tyder på att tjänsterna kan bidra både till kvalitet och kostnadseffektivitet.

Den digitala vården förändrar för övrigt inte bara primärvården. Nätläkartjänsten Kry erbjuder sedan en tid tillbaka psykologhjälp via mobilen. De som behöver det kan träffa en psykolog på några minuter. Visst kan man oroa sig över att denna ökade tillgänglighet kostar pengar. Men mer lämpligt är nog att glädjas åt att de som annars står i årslånga köer till landstingens barn- och ungdomspsykiatri istället får vård i tid.

På samma sätt måste regleringen av nätläkartjänsterna ske med fokus på patientnyttan, och inte utifrån rädsla för kostnader. Den digitala vården är en innovation som kan bidra till sjukvårdssystemet, inte något som ska förbjudas eller regleras bort.

Nätläkartjänsterna fortsätter att växa, men skapar också en hel del debatt bland politiker.