Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Riktig journalistik gör skillnad.

Vacker natur lockar turister till Sorsele, men likt många glesbydskommuner eroderar skattebasen.

Denna artikel ingår för dig som är kund.

Glesbygden kan räddas – med sänkt bensinskatt

Karin Pihl: Utnyttja den enorma möjligheterna till turism – särskilt i dessa tider då semester inom Sverige blivit en trend.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Sorsele i sydvästra Lappland har mycket att locka med. Här finns storslagen natur. Genom byn flyter Vindelälven, Sveriges största biflod. Naturupplevelserna är många: skidor, jakt, fiske, fjällvandring. På sommaren går solen nästan aldrig ner. Under vinterhalvåret lockar norrskenet turister från hela Europa. Trots allt detta kämpar Sorsele för sin överlevnad.

Du läser nu en av dina fria artiklar på bohuslaningen.se

Vad händer med Sorsele när bygden avfolkas?, frågar Dagens Nyheters reporter Torbjörn Petersson (DN13/3). Han har besökt kommunen, intervjuat invånare och kommunalrådet Kjell Öjeryd (V). Öjeryd har en optimistisk inställning. Hans mål är att befolkningen i kommunen ska öka. Men hur ska det gå till? Sedan 1970-talet har invånarantalet nästan halverats. I dag bor 2 526 personer i Sorsele kommun. Utflyttningen till större orter vid kusten är stor.

Sorsele kommun är långtifrån ensam om att kämpa med befolkningsantalet. Ungefär hälften av Sveriges kommuner upplever avfolkning. I landsbygdskommuner har invånarantalet minskat med ungefär en tiondel på 15 år. Men det största problemet är befolkningssammansättningen. Unga bor i städer, och de gamla, som kostar mest, är kvar. Resultatet blir att skatteunderlaget eroderar.

Vad ska politiken göra åt detta? Under 2019 och 2020 satsar regeringen 1,5 miljarder på en levande landsbygd. Ökade bidrag från staten är en lösning, men den är kortsiktig, och riskerar i värsta fall att bli konstgjord andning. Självklart är det rimligt att omfördela resurser mellan starka och svaga kommuner. Men ökade bidrag råder inte bot på de strukturella problemen.

Att välfärden fungerar är i första hand en uppgift för politiker i kommuner och regioner. När man kämpar med sviktande skatteunderlag är det ännu viktigare att prioritera och använda resurserna effektivt. På samma sätt är ett gott näringslivsklimat centralt. Bankerna måste bli bättre att se möjligheter i företag på landsbygden.

Men det är också upp till invånarna själva och civilsamhället att förvalta och utveckla det potential som finns. Se till att ungdomarna har något att göra. Starta företag. Ta vara på digitaliseringens möjligheter. Utnyttja den enorma möjligheterna till turism – särskilt i dessa tider då semester inom Sverige blivit en trend. Låt busslaster med tyskar ta del av den vackra svenska naturen och betala gott för sig.

Att rädda landsbygden är ingen enkel uppgift. Det kräver engagemang från flera håll, kreativitet och självförtroende. Samt sänkt bensinskatt.