Bättre. Svenska elever är bättre på matematik och naturkunskap än i början av 2000-talet, enligt den internationella TIMSS-mätningen.
Bättre. Svenska elever är bättre på matematik och naturkunskap än i början av 2000-talet, enligt den internationella TIMSS-mätningen. Bild: JESSICA GOW / TT

Godkänt, men med stor förbättringspotential

Timms blir en bekräftelse på att den långsiktigt negativa utvecklingen brutits.

ANNONS

Mitt i den rasande debatten om de stora friskolekoncernerna och deras vinster släpptes TIMSS, den internationella studie som mäter kunskaper i matematik och naturkunskap. Vid sidan av PISA används den främst för att mäta och jämföra skolresultat mellan länder.

Resultaten kan möjligen sägas vara något mindre dramatiska än debatten.

Vissa positiva nyheter kan noteras. Exempelvis hade elever med utländsk bakgrund i årskurs 4 märkbart bättre resultat 2019 än fyra år tidigare. Svenska elever i årskurs 8 presterade något bättre än tidigare, medan resultaten föll för jämnåriga med två utländska föräldrar.

I stort presterade dock svenska elever ungefär lika bra 2019 som 2015. Även om man hade hoppats på stigande resultat är det på ett sätt goda nyheter, eftersom det är en bekräftelse på att den långsiktigt negativa utvecklingen brutits.

ANNONS

Det har tidigare indikerats av PISA-mätningen, men samtidigt har en granskning från Expressen (2/6) rest frågetecken kring hur många elever med utländsk bakgrund som uteslutits från undersökningen, vilket kan ha drivit upp PISA-resultaten.

Det mesta talar trots allt för att skolan fungerar bättre nu än för 10, 15 eller 20 år sedan, och att de reformer som genomdrivits under det senaste decenniet börjat bära frukt. Det är värt att påminna om hur lång tid det tar för skolreformer att få verkligt genomslag: de årskurs 8-elever som deltog i TIMSS började skolan 2011.

Den brutna nedgången betyder inte att någon kan luta sig tillbaka, men det illustrerar kanske skoldebattens skeva fokus. Kritiken är enorm mot de stora friskolekoncernerna, men som skolforskaren Gabriel Heller Sahlgren visade i en forskningssammanställning för tankesmedjan Timbro i somras har friskolorna haft positiva – om än små – effekter för grundskolans resultat. Effekten kan inte förklaras av betygsinflation.

Heller Sahlgren kunde också konstatera att likvärdigheten i skolan inte påverkats nämnvärt av skolvalet. Det står i skarp kontrast till anklagelserna om att friskolor sorterar bort elever med svagare socioekonomisk bakgrund.

Det är sant att skolans likvärdighet ändå måste stärkas, men det görs alltså inte genom att sänka friskolornas skolpeng eller genom att förbjuda vinstdrivande skolor. Snarare måste skolpengen bättre kompensera för elevers bakgrund, samtidigt som såväl lärarutbildningen, läroplanerna och undervisningsformerna skruvas tillbaka till ett mer traditionellt kunskapsfokus.

ANNONS

Kraven på friskolorna bör också höjas: Betygsinflationen som är förknippad med skolvalets införande måste motverkas, exempelvis genom centralt rättade nationella prov. Skolinspektionen behöver stärkas och kösystemet – som ger socioekonomiskt starka grupper förtur till bra skolor – reformeras.

Allt detta kan bidra till att stärka skolresultaten även det kommande decenniet. Men om det ska hända måste den irrelevanta delen av skoldebatten ge utrymme åt en mer konstruktiv diskussion. Skolan har fortfarande problem, men friskolornas existens är inte ett av dem.

ANNONS