Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Hej

Hej

Klimatet. Rätt utformade kan miljöskatter tillåta både tillväxt och grön omställning. Bild: Apollo 8 / NASA
Klimatet. Rätt utformade kan miljöskatter tillåta både tillväxt och grön omställning. Bild: Apollo 8 / NASA

Mimmie Björnsdotter Grönkvist: Grön omställning kan göras utan plastpåseskatt och bonus-malus

Därför behöver Sverige en grön skattereform.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Hur skulle en reform av Sveriges miljöskatter kunna se ut? Den frågan diskuteras i en SNS-rapport av professorerna Runar Brännlund och Bengt Kriström.

Utgångspunkten för rapporten är att dagens system med miljö- och energiskatter inte bidrar till optimal resursanvändning. Det kan enligt författarna lösas genom att ta bort energiskatten och ersätta den med höjda momssatser, och att ta bort flera omotiverade skatter och subventioner – däribland flygskatten, bonus-malus-systemet för personbilar och plastpåseskatten.

En rimlig grundprincip för miljöskatter är att den som släpper ut också ska stå för kostnaden för de skador utsläppen orsakar – där är en koldioxidskatt ett bra verktyg. Samtidigt så är Sveriges koldioxidskatter höga redan idag, och utöver det finns ett antal skatter som har mer rent fiskala syften – alltså att få in pengar till statskassan.

Specialregler och undantag gör skattesystemet svårt att överblicka, är hämmande för företagssamhet, och kostar ofta mycket i administration.

Energiskatten är en sådan skatt, som dessutom gör skattesystemet än mer komplicerat, då flera branscher undantas från energiskatten. På samma sätt som devisen “utsläpparen betalar” är en bra grund för miljöskatter, så är en bra grundregel att undvika allt för mycket undantag och specialregler. Specialregler och undantag gör skattesystemet svårt att överblicka, är hämmande för företagssamhet, och kostar ofta mycket i administration. Enligt forskarnas beräkningar skulle Sveriges BNP kunna öka med 1 miljard kronor per år med deras förslag – jämfört med utvecklingen med nuvarande regler – och fortfarande nå upp till klimatmålen.

Att avskaffa energiskatten skulle – förutom något lägre pris på fossila bränslen – såklart leda till mindre klirr i statskassan. Professorerna föreslår att det ska balanseras med att höja vissa momssatser för att bibehålla nuvarande budgetnivå – men samtidigt går det att ifrågasätta om en borttagen skatt alltid måste ersättas med en ny. Statens utgifter är inte statiska, och även vissa nedskärningar kan hjälpa till att kompensera för en borttagen skatt.

LÄS MER: Plastpåseskatten är bara symbolpolitik

Dessutom så är just miljöskatter långsiktigt en svajig grund för att finansiera det offentliga på – i takt med den gröna omställningen kommer nämligen intäkterna från miljöskatter minska. Det är såklart helt i sin ordning, och delvis ett av syftena med skatterna: att få till en beteendeförändring.

Med det i åtanke kommer den som vill bibehålla statsfinanserna på sikt oavsett att behöva hitta en alternativ skattebas för att finansiera det – och det vore väl värt att överge de ineffektiva miljöskatterna förr, snarare än senare. Det går att kombinera tillväxt med en grön omställning – och väl utformade gröna skatter är ett av de kraftfullaste verktyg vi har för att nå dit. Därför behöver Sverige en grön skattereform.