Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut

Ida Arnstedt: Hög dödlighet i äldreomsorgen var inte oundvikligt

Det kommer att krävas mer resurser och bättre utbildning för personalen.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

I februari meddelade socialministern Lena Hallengren att Sveriges beredskap var god (DN 28/2). När antalet döda som varit smittade av coronaviruset nått över 5 000 är det uppenbart att det inte stämde. Sveriges beredskap var allt annat än god, men den varierade också över landet. Trots allmänspridning har vissa kommuner klarat sig bättre än andra.

Redan tidigt under våren stod det klart att Sverige hade misslyckats i att hantera coronasmittan på landets äldreboenden. Statsminister Stefan Löfven (S) medgav i en intervju i SvD (9/4) att Sverige inte lyckats med att skydda de äldre. Sedan dess har regeringen återkommande försökt skylla misslyckandet på privatiseringar inom äldreomsorgen, trots att påståendet helt saknat belägg.

I en ny utredning från Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har coronavirusets utbredning inom äldreomsorgen granskats. Nästan hälften av alla som har dött med corona bodde på äldreboende, men utredningen visar samtidigt att endast 40 kommuner står för 67 procent av alla dödsfall inom äldreomsorgen. Utredningen upptäckte även 91 äldreboenden där situationen var särskilt allvarlig. Det har exempelvis saknats tillgång till syrgasbehandling och individuella bedömningar av läkare.

I många fall är det dessa kommuner som haft störst samhällsspridning, men inte alla. Utredningen visar att det finns flera kommuner som haft omfattande samhällsspridning men ändå lyckats hålla nere dödligheten på äldreboenden. Ett exempel är Nynäshamns kommun, som trots sin närhet till Stockholm och många som arbetspendlar mellan orterna, endast haft 10 dödsfall med coronasmitta. Ett tidigt besöksförbud på äldreboenden, återkommande utbildningar för personalen i hygienrutiner och en särskild avdelning för misstänkta och bekräftade fall av corona är några av förklaringarna till att kommunen klarat sig så pass bra. Kommuner som agerade tidigt lyckades rädda liv, trots samhällsspridning.

Corona kommer inte vara den sista pandemin som når Sveriges gränser. FN:s miljöprogram, Unep, förutspår att virusutbrott av den här typen kommer att bli allt vanligare i en globaliserad värld. Dessutom har vi årligen virussjukdomar såsom exempelvis säsongsinfluensan som skulle kunna förhindras. Nu ligger ett tungt ansvar på våra politiker. Äldreomsorgen måste prioriteras högre. Det kommer att krävas mer resurser och bättre utbildning för personalen. Den senaste utredningen från IVO visar att hög dödlighet inte är oundvikligt. När nästa pandemi når Sverige måste äldreomsorgen vara förberedd.