Blev en fågel störd? Hur skogsbruket påverkar fridlysta arter och fågellivet är en stridsfråga.
Blev en fågel störd? Hur skogsbruket påverkar fridlysta arter och fågellivet är en stridsfråga. Bild: Stefan Bennhage

Högt tonläge i skogsdebatten

Lars Tysklind kläms mellan markägare och miljörörelser.

ANNONS

I förra veckan presenterade regeringens utredare Lars Tysklind (L) den så kallade artskyddsutredningen (SOU 2021:51). Utredningen har undersökt och lagt förslag om fridlysningsreglerna och hur skyddet av fridlysta arter ska tillämpas inom skogsbruket.

När Skogsutredningen presenterades i vintras konstaterade Joakim Broman här på ledarplats att skyttegravarna inom skogspolitiken grävs allt djupare. Även reaktionerna på den nya utredningen visade tydligt upp konflikten mellan markägare och miljörörelser.

– Vi hade förväntat oss att artskyddsutredningen skulle sätta ned foten och förtydliga att det är staten som ska bära kostnaden och ansvaret för skydd av arter i Sverige, inte den enskilda markägaren, säger Palle Borgström, förbundsordförande i Lantbrukarnas Riksförbund i ett pressmeddelande.

ANNONS

Men utredningen menar att ansvaret är delat. ”Ansvaret för biologisk mångfald bör ingå som en naturlig del av skogsbruket” skriver Lars Tysklind i Dagens Nyheter (11 juni).

– Vi ska inte ha bara helt skyddade områden och områden där man kan bruka skogen hårt. Artskydd och skogsbruk ska kunna gå hand i hand, säger han till Strömstads Tidning.

Utredningen föreslår nya ersättningsformer till markägare som äger skyddsvärd mark. Bland annat kan man få ersättning om en verksamhet inte kan anpassas med någon rimlig metod, som minskar risken för skador på fridlysta arter. Men i princip ska en markägare inte få ersättning för att följa lagen.

LRF pekar på att en strikt tolkning av utredningens förslag kan få konsekvenser som gränsar till näringsförbud. Skogsbruk skulle förbjudas under våren och den tidiga vallskörden skulle bli omöjlig. LRF anser också att det kommer att krävas samma kunskap och utredningar för att fortsätta bedriva jord- och skogsbruk som när man bygger en helt ny industri eller ett vindkraftverk.

– Med utredningens förslag blir ersättningsnivån lägre och gränsen för när ersättning ska utgå blir fortsatt otydlig, säger Malin Pettersson, expert i utredningen och anställd av Södra skogsägarna.

Tysklind menar att kritiken kommer att mildras när LRF med flera ”satt sig in i helhetstänkandet”. Men Tysklind får också kritik från helt motsatt håll. Bird Life Sverige menar att utredningen är ett steg i rätt riktning, men saknar kraftfulla åtgärder för att säkra skyddsvärda arters och livsmiljöers fortlevnad i Sverige.

ANNONS

Det är ett högt tonläge i debatten. Markägare ser sin försörjning rent konkret hotad. Men lika konkreta kan hoten mot vissa arters fortlevnad i Sverige vara. Lars Tysklind försöker sy ihop en kompromiss, vilket är hedervärt. Skyttegravarna i skogspolitiken finns alltså kvar och det kanske är ofrånkomligt. Motstående intressen kommer inte att kunna komma överens, en kompromiss kommer ingen att bli nöjd med.

Men faktum kvarstår att risken för ytterligare regelbördor på markägarna är uppenbar. Politiken måste leda till färre långdragna domstolsprocesser om markanvändning och ersättningar, inte fler. Dessutom måste regeringen i en eventuell proposition undvika att förslagen får de absurda konsekvenser som LRF och skogsägarna varnar för. För det kan väl ändå inte vara utredningens mening att mindre foder till djuren skulle produceras i Sverige och att vi skulle öka importen? Dessa frågetecken behöver rätas ut. Då kanske det finns en chans att tonläget också kan sänkas en smula, vilket vore bra.

ANNONS