Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det.

Följer

Ingen prenumeration
  • Mitt Bohusläningen
  • Korsord
  • Erbjudanden
  • Logga ut
De små flygplatserna har drabbats hårt av coronapandemin, och allt fler hotas av nedläggning. Bild: Simon Rehnström / SvD / TT

Joakim Broman: Inga förhastade slutsatser om de små flygplatserna

Om hela landet att leva är det inte bara de röda siffrorna som spelar roll.

Det här är en ledartext. Bohusläningen är oberoende liberal.

Det är inte motiverat att driva Bromma flygplats vidare, löd slutsatsen från statliga flygplatsbolaget Swedavia (14/9). Från grönt håll jublades det: Stockholms stads trafikborgarråd Daniel Helldén (MP) meddelade exempelvis på Twitter att han omedelbart vill sätta igång planeringen för bostadsbyggande på flygplatsen.

Miljöpartisterna talade inte lika högt om att Swedavia ser vidare satsningar på Arlanda – exempelvis en ny rullbana, som MP på regeringsnivå motsatt sig – som en grundläggande förutsättning för en nedläggning av Bromma. I somras befann sig MP i öppet bråk med regeringspartnern S om Arlandas framtid (Expressen 15/6).

Frågorna är intressanta inte bara för de som bor och verkar i Stockholmsregionen. Arlanda är Sveriges viktigaste internationella flygplats, och Bromma utgör fortfarande en viktig knutpunkt inte minst för inrikes affärsresenärer. Det kan för all del vara rätt att lägga ned Bromma flygplats ändå – på samma sätt som stängningen av Västerås flygplats framstår som rimlig.

Men frågan om småskaliga flygplatsers livskraft finns över nästan hela landet, och förtjänar att sättas både i ett större sammanhang och i ett längre tidsperspektiv. Hur kommer det sig exempelvis att man i debatten nästan aldrig betraktar flygplatserna som grundläggande infrastruktur på samma vis som vägar eller järnvägar? När en ny väg eller nya spår ska dras accepterar vi ibland att andra värden – exempelvis möjligheten att ta sig till och från glesbebyggda trakter – tillåts trumfa det krasst ekonomiska.

Många av de små flygplatser som hotats av nedläggning redan innan coronapandemin fyller även andra syften än att frakta affärs- och nöjesresenärer. Brand-, sjukvårds- och militärflyg behöver kunna lyfta och landa.

Dessutom talar mycket för att de små flygplatserna inom de kommande decennierna lär få uppleva en renässans, i och med den snabba utvecklingen av elflygplan. Elflyget är redan från början utformat för korta, pendlingsartade sträckor, och passar därmed utmärkt på stadsnära och småskaliga flygplatser. Nedläggningar nu kan innebära att infrastrukturen är borta när den behövs igen, vilket kan bli en dyr affär.

Om hela landet att leva är det inte bara de röda siffrorna som spelar roll. Det betyder inte att man ska acceptera vilka kalkyler eller förluster som helst. Men det kan vara klokt att ta ett djupt andetag, att låta dammet från coronapandemin lägga sig och att se hur snabbt elflygen lyfter från marken innan man sätter spaden i landningsbanorna för att bygga bostäder.

Läs mer:

LÄS MER: Elflyget är en möjlighet politiken måste ta vara på

LÄS MER: Framtidens flyg är mer än Arlanda

LÄS MER: Flygdebatt i det blå