En fråga om kommunikation. Det är en trygghetsfråga för äldre att omsorgspersonal ska behärska svenska.
En fråga om kommunikation. Det är en trygghetsfråga för äldre att omsorgspersonal ska behärska svenska. Bild: HENRIK MONTGOMERY / TT

Malin Lernfelt: Ingen äldrevård utan svenskkunskaper

Kräv språktest vid nyanställningar och obligatorisk svenskutbildning för personal vars språkförståelse brister.

ANNONS

Sällan är man så utsatt och i behov av att bli förstådd som när man blir gammal och sjuk och tvingas förlita sig på andra för att klara sin vardag. Ibland kan småpratet med omsorgspersonalen också vara den enda sociala kontakt äldre människor har – livlinan i en tillvaro som annars präglas av isolering och otrygghet.

Språkkunskaper hos anställda på särskilda boenden för äldre och inom hemtjänst är dessutom viktiga utifrån vårdhänseende, eftersom det kan få allvarliga konsekvenser om personalen inte förstått journaler eller instruktioner.

Utifrån dessa perspektiv är det djupt oroande att vikarier inom äldreomsorgen ofta saknar tillräckliga språkkunskaper. En aktuell undersökning från fackförbundet Kommunal visar att bristande kunskaper i svenska snarare är regel än undantag. Över 93 procent av de 3 134 arbetsplats- och skyddsombud som deltagit i undersökningen svarar ja på frågan om det anställs vikarier som brister i språket. 42 procent anger att det är vanligt. Även bland den fast anställda personalen förekommer svårigheter att förstå och göra sig förstådd på svenska.

ANNONS

Enligt fyra av fem svarande påverkar detta personalens arbetsmiljö negativt. Hälften menar att språkförbistringen leder till konflikter, och en majoritet menar att arbetsbelastningen ökar för övrig personal när vissa till följd av språkproblem inte klarar arbetsuppgifter.

Det säger sig självt att situationen är ohållbar, inte minst i det längre perspektivet. Att det blivit så här har flera orsaker. Personalbrist som till stor del är självförvållad eftersom man under de senaste decennierna – till följd av ökade krav på mätning och kontroll – har skapat en stressfylld arbetssituation som många erfarna undersköterskor flyr ifrån.

Underbemanningen är dessutom ofta konstant eftersom äldreomsorgen används som budgetregulator av kommunerna. Ett annat skäl till att problemen uppstått är att vården av äldre sjuka medborgare används som "integrationsmotor" – människor hänvisas dit för att omsorgsjobb ses som ett sätt att slussa in invandrare som saknar högre utbildning i samhället.

Kommunals förslag på lösning är satsningar på komvux och SFI kombinerat med krav på att all utbildning i vård- och omsorg måste ske på svenska. Alltihop vore bra, men det är långt ifrån tillräckligt.

Inspektionen för vård och omsorg pekade redan 2017 ut bristande kompetens i det svenska språket som ett riskområde. Därför borde man gå ännu längre och kräva språktest vid nyanställningar och obligatorisk svenskutbildning för personal vars språkförståelse brister.

ANNONS

Kommunikation är A och O vid arbete med människor. Särskilt om dessa är gamla och sjuka. Det är en grundläggande trygghetsfråga att omsorgspersonal klarar av att dokumentera och hantera information om mat, medicin och hygien.

Arbetsgivare inom omsorgen måste ta sitt ansvar och sätta vårdtagarnas bästa främst. Ingen som saknar tillräckliga svenskkunskaper bör erbjudas arbete inom äldreomsorgen. Om det innebär att man måste förbättra arbetsförhållandena så att fler söker sig till och vill stanna kvar inom omsorgen så att man slipper ägna sig åt nödlösningar är det precis vad som bör göras.

ANNONS